IIEETRSRTeTNSTRAm on Stockholm såsom handelsstad. Under denna öfverskrift finnes i Aftonbladet för den 17:de förliden månad införd en reproduktion af en för mer än tio ar sedan till Postoch Inrikes Tidningar insänd artikel, hvilken dock egentligen endast afser en under de då ännu florerande leveransa ffärerna 1 spanmäl och bränvin behöflig reform imagasineringsväsendet och de ansenliga kostnader, som ofta dermed voro förenade. Men p samma gång Posttidningsinsändaren synes ha hyst den fi Ining att dessa leveransspel, hvilka lyckligtvis sedan flera år tillbaka äro ytterst sällsynta och af ingen betydenhet, skulle komma att allt framgent fortsättas, er dock hans uppsats i flera fall ett varmt intresse för hufvudstadens förkofran i merkantilt hänseende, och sannolikt har han under årens lopp kännt en liflig tillfredsställelse öfver de betydliga reformer och den jag vågar påstå sunda och i många riktningar kraftiga föryngring i hufvudstadens handelsverksamhet, som efterhand betecknat den tidföljd, som förflutit sedan han för ett decennium tillbaka s in förenämnde uppsats. Han borde nemligen, såvida han under denna tidrymd varit bland de lefvandes antal, ha vunnit den erfarenhet, att det från den soda tiden ärfda leveranspuffandet i spanmål och bränvin blifvit af en upplystare och aktningsvärdare raening än som tillförene förmådde göra gällande ej mindre här på tsen än äfven annorstädes inom Jlandet Itdömdt och stämpladt såsom en kräftartad utväxt på handelsverksamheten. Denna utväxt är nu längesedan opererad och flera är ha förflutit sedan den tid då leveranssvindleriet frodades samt oftare störtade sina idkare i förnedring och ruin än hade att erbjuda någon var aktigare vinning. Posttidningsför fattarens anmä gående handelsomkostnaderna i hvilket hänseende han hufvudsakligen fäster sig vid de åkarelöner och arbetspenningar, tädes då voro drygt tilltagna, äro erligen till någon del ännu temligen beide, dock egentligen endast under sådana skilda fall, som då t. ex. under förlidet är tid efter annan kolossala partier spanmål och mjöl på engång hit anlände från utlandet och på grund af enormt höga liggedagspenningar för Tartygen, måste upplossas med yttersta skyndsamhet och efterhand som sjölägenheter till norra orterna erbjödos, lika hastigt med dessa inlastas. Dessa arbetskostnader, hvilka tillflöto ej ensamt åkare och de vanliga dyrlejda spanmålsbärarne, utan äfven mångfäldiga andra arbetare, som hufvudsakligen under seglationstiden ha någon jemnare omst att paräkna, täla dock ingen jemförelse med de uppgifter, som berörde insändare lemnar om de afbränningar, hvilka för 10 år sedan påstås ha varit vanliga, och exempelvis vid flyttning af 500 tunnor spanmäl från ett köpmansmagasin till ett annat skulle ha uppgatt till den öfverraskande summan af omkring 350 rdr. Dylika flyttningar fran den ena köpmannen till den andra voro visserligen ej sällsynta under leveransspelets dagar och framtvingades ofta nog af de chikaner och prejeriförsök, som till en betydlig del karakteriserade nämnde spelaffärer. Men dessa afiärer idkades ej ensamt af vissa köpmän utan äfven och till en betydlig del af personer ur andra samhällsklasser, ja till och med af högättade förnämiteter, embetsmän af si väl högre som lägre rang m. fl., af hvilka flertalet slutade med ruin eller i lyckligaste fall med vacklande ekonomisk ställning och lika vacklande moral. Posttidningsinsändarens betraktelser och anmärkningar ega deremot ingen särdeles tillämplighet på nuvarande förhållanden, och dylika spanmålsflyttningar, som han specielt papekar, komma ej i fraga i andra fall än då varan försalts till bagare, bryggare m. fl., hvilka naturligtvis hemföra den för egna tillverkningsbehof, eller då möjligen köpet är grundadt på spekulation och köparen gör räkning på så stigande priser att flyttningskostnaden i jemförelse dermed är en Dagatell. Ännu mycket mera kunde visserligen anföras för att ytterligare ådagalägga olämpligheten af Posttidningsartikelns uppgräfvande just nu, men det sagda far vara nog för denna gång. Såsom inledning till den från ett förflutet decennium återuppståndne Posttidningsuppsatsen förekommer deremot nägra på få rader sammanfattade yttranden, mot hvilka det må vara tillatet att protestera. I denna inledning säges nemligen ej allenast, att Stockholms handel hotas med en inskrä änkning, som högst menligt skulle inverka på stadens utveckling, n äfven att åtskilliga af vår handelskårs förnämsta medlemmar offentligt uttala ord sådanå som att Stockholm icke mer är någon handelsstadp, hvarjemte tillägges att den handelsverksamhet, som på senare tiden utvecklats inom Göteborgs samhälle, synes ha blifvit snart sagdt ett skäl för Stockholm att icke följa med sin tid) kningar anStockholm, i