utsattes till den 23 dennes. Ett möte hölls den 17 dennes i London-förstaden Clerkenwell för att söka få dödsstraffet förvandladt. Flere tusen personer, mest arbetare, hade infunnit sig, och en petition antogs, hvilken af en deputation skulle framlemnas till inrikes ministern hr Hardy med begäran om feniernas benådning. Inrikes ministern mottog dock icke deputationen, hvarpå denna uppsatte en resolution med hvarjehanda hotelser. Af ett telegram erfar man emellertid nu att afrättningen försiggått. NORD-TYSKLAND. Det preussiska representanthuset verkställde den 20 valen till president och vice residenter. Till president valdes v. Forckenbeck (liberal) med 280 röster af 317, och till vice presidenter v. Koeller, den konservative ledamoten för Kammin, samt v. Bennigsen, den bekante nationalliberale representanten för Hannover. Dessa val ha visat att de rent konservativa förfoga öfver en styrka af 136 röster och förenade med de frikonservativa utgöra majoritet i för. samlingen. I samma session väckte Lasker två af 60 medlemmar af det nationalliberala partiet understödda motioner, den ena om inställande af de mot Twesten och Frenzel, med anledning af deras yttranden i kammaren inledda åtal, den andra om afgifvande af en förklaring som tolkar författningens 84 i en talfriheten skyddande riktning. Nöden bland befolkningen provinsen Preussen, i följd af den felslagna skörden, har visat sig vara mycket stor. Som den kraftiga. ste åtgärden deremot förordar National Zeitung att regeringen skall söka förmå den ryska att upphäfva gränsspärningen, för att derigenom underlätta spanmålstillförseln. SCHWEIZ. Kantonen Basel har träffat en öfverenskommelse med den romerska stolen, i kraft hvaraf helgdagarnes antal inskränkes från 17 till 10. Bland de indragna helgdagarne äro annandag och fade påsk, annandag jul och Marie bebådelsedag. Denna medgörlighet från påfvestolens sida har sin grund i det energiska förfarandet från kantonallagstiftningens sida, somjhelt enkelt undandrog de nämnda högtidsdagarne statens skydd, d. v. 8 ej mer belade arbete på dessa dagar med straff. Regeringsrådet Jolissaint i Bern har i en broschyr om de andliga ordnarnes rätt att handhafva den allmänna undervisningen på det mest slående sätt visat det katolsk-kyrkliga lärosystemets förderfliga verksamhet, som står i en så skärande motsats till nutidens behof. I medlet af månaden öppnades som fortsättning af die Axenstrasse den pittoreska vägsträckan från Brunnen till Gersau. Blir nu sträckan Gersau-Vitznau byggd, så kan Rigi i hela sin omkrets befaras. örsta numret af den internationella fredsligans veckotidning ?Europas Förenta Stater? utkom den 18 Nov. i Bern, Samtidigt har i Gendve en annan tidning i samma syfte, med titeln ?Der Weltfride? börjat utgifvas på franska och tyska språken. ÖSTERRIKE. Den 19 dennes blef den nya lagen, som upphäfver kedjeoch kroppsstraffen i fängelserna för första gången tillämpad. I samtliga straffanstalterna var den nya lagens införande förenadt med en högtidlig akt. Tidigt på morgonen hölls i alla fängelser :gudstjenst, hvarefter bojorna aftogos. I Wiens stadsfängelse verkställdes akten af domstolpresidenten von Boschan. Ungerska underhuset har gifvit tillstånd till anställande af åtal mot enaf sina ledamöter, tidningsredaktören Böszörmenyi, för det denne i sin tidning publicerat Kossuths bekanta bref mot Deak och sakernas nuvarande ordning i Ungern. ITALIEN. Man bar sett de mest olika uppgifter lem nas om garibaldianernas styrka i slaget vid Mentana. En ordonnansofficer i Garibaldis stab meddelar följande upplysningar i detta afseende, hvilka torde kunna anses tillförlitliga: De trupper, som den 3 dennes bröto upp från Monterotondo, voro första, andra och tredje frivilligbataljonerna samt en bataljon skyttar under Menotti Garibaldi; fjerde, sjette och sjunde bataljonerna med tre kompanier lombardiska skyttar och 100 man guider under öfverste Missori; åttonde och nionde bataljonerna med ungefär 300 skyttar och 100 guider under öfverstelöjtnant Frigessi. Bataljonerna, fördelade i 4 kompanier, utgjorde i medeltal 550 man, och således räknade hela den i striden vid Mentana deltagande afdelningen af friskarer omkring 56500 man. Ungefär 1400 man under Acerbis befäl hade stannat qvar i Monterotondo och Viterbo, omkring 3000 stodo i grannskopet af Tivoli, och föreningen med dessa var Garibaldis hufvudsyftemål. Hela antalet af frivillige, som inträngt i Kyrkostaten, torde således ha uppgått till 10,000 man, men antalet frivillige, som stodo mot de förenade franska och påfliga trupperna, utgjord.e blott 5600 man. Med undantag af de lombardiska och genuesiska skyttarne, som hade utmärkta jägarestudsare, samt första, andra och fjerde frivilligbataljonerna, son voro beväpnade med engelska gevär, hade de öfriga friskarorna endast jagtbössor och till en del det slags dåliga musköter, med hvilka nationalgardet i Italien är utrastadt och som några friskaror lånat sig af bekanta nationalgardister; sjunde och åttonde frivilligbataljonerna hade alldeles inga gevär, utan voro beväpnade med revolvrar, liar, yxor och påkar. På ammunition var det en kännbar brist; de bäst utröstade skyttarne hade knappt 30 patroner. Lika kännbart saknades skodon, och derför helsades Garibaldis gåfva af 3000 par skor med jubel. Ofta förflöto tre, fyra eller fem dagar utan att varm mat lagades, så att garibaldianerna måste ötnöja sig med bröd, ister och ost — ofta hade de icke ens detta. Och trots allt detta slogos de utsvultna, uselt beväpnade frivillige så ypperligt, att de, om ?cehassepot-underverket? icke varit, ekulle ha behållit platsen vid Mentana. Gazzetta dlialia berättar, att det påfliga artilleriet i striden vid Mentana kommenderades af grefven af Caserta, exkonungens af Neapel andre bror, samt att åtskilliga fordna neapolitanska officerare tjenade under honom vid samma vapen. Tidningen!