son upptagande 1 fot, så erhåller man summ: 18,000. Då man dertill tager hänsyn till d ofantliga menniskomassa, som belägrade bana periferi längs landsvägen, inclusive den talril publik som gungade i planteringens trädto par samt den mängd, som löst inträdesbiljett till läktaren och banans midtelparti, så torde me utan fara för öfverdrift kunna uppskatta de åskådande folkmassan till minst 20,000 persone — Trävaruhandeln i Oscarshamn är sä deles liflig, och såsom ett bevis derpå nämn stadens tidning för den 13 dennes, att vid 9-tide samma dag voro flera af stadens gator alldel igenstängda af foror med allehanda träslag. S dan tidigt på morgonen ha formännen väntat f att komma fram till de belägrade vedgårdarn och man har räknat öfver 250 lass. Liflighete i staden är i dag ovanligt stor, och landtboerr sypas glada och belåtna. — Bjöolyckorna i Hvita hafvet. En af Ö få från total förlust af sitt fartyg lyckligen unc sluppne, preussiske kaptenen Lange, förand skeppet Nord, skrifver från Archangel den 1 d följande: I går inkom jag hit med krossac roder. Den 13 Juni var jag redan tillika me några engelska fartyg uti isen. Följande dage satte isen ut från land, och den 18 voro inalle omkr. 200 fartyg tillsammans i isen. Ditintill hade det varit ovanligt godt väder, som det bru kar vara om våren, men på aftonen samma da började det blåsa hårdt från NO. rätt på kuster och utaf dessa 200 fartyg gingo under de först 24 timmarne minst 80 förlorade. Många kasta des på stränden, och en del af dessa kom åter a igen, men större delen krossades af isen oc Sjönk, emedan isen inom några minuter genom skar såväl skrof som master och rigg. Vid dett tillfälle krossades mitt roder, och följande mor gon var jag tätt under kusten, der jag upptäckt en smal ränna fri för is, och det lyckades mij att tillika med några norska fartyg framkomm: derigenom. Vid inträffande lågt vatten råkadi dock fartyget på grund, men det led ej någor skada af den jemna strandbottnen, så att ja; kunde provisionelt iståndsätta rodret, hvarefte jag sedan under gynnande omständigheter inkon till Archangel. På Sosnowitz-ön funnos besätt ningar för 20 fartyg, nästan alla utan proviant Utgångna ångfartyg ha redan återfört besättnin gar från 40 fartyg, och mänga ha äfven trans Porterats till Onega.? -— Ångbåtsmissöde. Ångaren Albion, som väntades till Göteborg i måndags från Hull, hal uteblifvit, men underrättelse deremot ingått, at fartyget, till följd af någon under resan upp kömmen skada å maskineriet, aflemnat post och fösagerare till ett annat i sjön anträffadt ång ärtyg, som var på väg till Stettin. Med anled ning häraf skall ångbåt afgå ifrån Göteborg, fö ett afhemta posten och passagerarne från det sednare fartyget. Den last, Albion innehade, kommer med det snaraste att sändas från Hull med ett annat ångfartyg. — Väderleken och årsväxten. Upsala den 16 Juli: Solsken och stark värme äro fortfarande rådande. På landtbruksmötet å Österby i fredags gitrade landtbrukarne goda förhoppningar om rets skörd. De som från Upsala reste till mötet hade nöjet se den öfverallt vackra grödan tilltaga i frodighet elltefter som de kommo längre norr-ut. Sundsvall den 13 Juli: Väderleken har under de sednaste dagarne varit synnerligt gynnsam för växtligheten. Värmen har i allmänhet uppgått till 25 gr. i skuggan, omvexlandemed ett och annat uppfriskande regn. Allting ser lofvande ut; isynnerhet lärer män kunna hoppas på en god höskörd. — Religiös sekt bland lapparne. Till Helsingfors Dagblad skrifver en korrespondent från Lappland: I Lappland finnes ett slags religionssekt, grundlagd i tiden af prosten Leestadius, som var kyrkoherde först i Karesuando och sedan i Pajala församling på svenska sidan, samt för öfrigt en mer än vanligt kunnig man, stor botanist o. s. v. Denne man hade haft flera märkliga egenheter redan till sitt yttre. Han skall ej häfva velat rätta sig efter plägseder bland öfriga bildade menniskor, utan oftast uppträdt som en lapp, både till kos:ym och beteende. .I sina predikningar hade han, för att mera anslå sin publik, plägat använda det gröfsta språk och de oanständigaste liknelser, samt merendels satt sig i opposition emot det bestående. Grunden för hans lära tyckes hafva varit ett ytterligt predikande af tron, med åsidosättande af lagen. Hans anhängare hafva gått än längre och deras gudstjenst skall vara högst egendomlig. Trospredikandet är hos dem ännu. mer ytterligt, och i sammanhang dermed ense de lagen vara alldeles onödig för troende, samt hälla på att utsträcka denna isigt äfven till-den borgerliga lagen. Vid alla tillfällen, då andeliga saker förehafvas, få de, såsom de sjelfva anse det, Guds ande öfver sig och blifva försatte i sådan exstas att. de under hoppande och tjutande slå ihop händerna, omfåröna hvarandra och dansa omkring i rummet. Förr skall tilboch med zudstjensten i kyrkan hafva blifvit afbruten af dylika excesser, emedan en god del af len. närvarande församlingen började delaga i dessa upptåg; nu deremot utvisas de, kom högljudt begynna gifva sitt religiösa nit tillkänna. Leestadius, som dog för nåra år sedan, skall sjelf hafva fått röna följlerna af sina anhängares kristliga nit, i så mätto, att de en gång i sin yrsel och af ren välmening neddrogo honom från predikstoen, släpade honom i kyrkan, kastade ho