Danmark, som han betraktade såsom sitt fädernesland. s UTRIKES FRANKRIKE. Ryktesvis berättas, att franska regeringen, för att så mycket och så snart som möjligt fritaga sig från ansvaret för den blodiga utvecklingen af den mexikanska dramen, ämnar offentliggöra handlingar, som hittills hållits hemliga, och hvilka skola visa, att nämnda regeriog gjort allt för att förmå Maximilian att lemna Mexiko samtidigt med marskalk Bazaine, men att det klerikala partiete i Mexiko intriger förhindrat den dävarande kejsaren att följa Frankrikes råd. Den allmänna diskussionen öfver budgeten fortsattes af lagstiftande kåren den 3 dennes med mycken lilighet. Lanjuinais upptog äter i ett kärnfullt och bestämdt anförande den anklagelse mot regeringens politik, som oppositionens talare föregående dagen framställt, och utvecklade densamma ytterligare. Han bevisade, att senatkonsultet i Februari hade förminskat kårens rättigheter genom att tillsät.a ett slags appellationsdomstol öfver densamma, och att denna ändring af de sörra förhållandena borde stadfästas genom ett folkbeslut. Han ansåg verklig frihet icke kunna finnas annat än genom en garanti för lagligen gifna och erkända rättigheter, hvaremot regering n gerna vill förblanda den med tolerans, hvilken i sjelfva verket är frihetens negation och godtyckets regime, Slutligen anmärkte Lanjuinais regeringens ständiga benägenhet ait använda förvaltnivgsi stället för lagskipniogsåtgärder. Afven Jules Favre uppträdde denna dag i samma syftning och tillade nya argumenter till dem, som Lanjuinais redan anfört. Särskildt fäste han sig vid omöjligheten för medborgarne att erhålla rättvisa mot en tjensteman, som gjort sig skyldig till maktmissbruk. Dessa båda vältaliga anföranden bemöttes af Baroche och Rouher, som sökte afvärja anfallen mot reeringens politik, men tyckas föga ha lycfas att förtaga det mäktiga intrycket af dessa. ÖSTERRIKE. Riksrådets representanthus har med alla rösterna utom fem antagit förslaget om utseende af en deputation af riksrådet för att med en dylik deputation från ungerska riksdagen ingå i underhandlingar om förlikningsfrågan. Af denna deputation skall herrehuset utse 5 och representanthuset 10 ledamöter. Jäsningen i Kroatien antar en med hvar dag allt betänkligare natur. Att regeringen så äfven uppfattar den synes deraf att hon till kommenderande general i Agram utnämnt fältmarskalklöjtoanten, frih, von Gablenz. Man hade i Wien ännu den 4 Juli ej erhållit fullt sutentiska underrättelser om Maxiwilians död. Hofsorgen hade, som den officiella Wiener-Zeitung yttrar, endast blifvit anordnad, emedan kejsar Napoleon, trots sultaneas närvaro i Paris, anbefallt inställandet af alla festligheter och anläggandet af 3 veckors hofsorg. ITALIEN. Den 4 dennes tillkännagaf Ratazzi i reprosentepi kammaren att konungen beviljat mansministern Ferraras afskedsansökan och uppdragit åt Ratazzi att tillsvidare sköta fi nansporiföljen, Till svar på en interpellation af L:pza upplyste ministerpresidenten, att orsaken till Ferraras afskedstagande stod i samband med kyrkogodsfrågan, men sade sig icke kunna afgifva närmare förklaringar. Diskussionen öfver nyssnämnda fråga börjades den 5 dennes. Kammarens utskott har framlagt ett motförslag, som af Ratsazzi antogs iregeringens namn, och hvilket innehåller följande hufvudpunkter: Alla presterliga korporationer skola upplösas, endast med undantag af pastoraterna. Biskoparnes och seminariernas antal skall betydligt nedsättas. Kyrkogodsen skola försäljas på 20 års kredit och på den innestående köpeskillingen 5 procents ränta erläggas. Köpare, som betala genast, erhålla 7 procent rabatt. Staten tager inteckningar i de försålda godsen. Regeringen bemyndigas att utsläppa obligationes till ett belopp af 600,000,000. Dessa obligationer skola till hälften förbehållas allmin subsk ipiion och till andra hälften inhemska och utländska banker och bolag, draga 6 procent ränta och utan afårag återbetalas på 20 år efter utlottnicg. Vid revisionen af förra årets räkenskaper har finansministeren upptäckt försnillningar till belopp af1,318,705 francs från en mängd s allmänna kassor. Det tros, att många underordnade uppbördsmäu varit i komplott om dessa betydliga underslef. SCHWEIZ. Förbundsförsamlingen sammanträdde den 1 Juli i Bern. Nationalråd.t öppnades med ett kort helsningstal af dess afgående president, Philippin från Neuchatel, ständerrådet deremot med ett längre tal af vicepresidenten dr Blumer, som i stället för den i December aflidne Sahli från Bern intog presidentstolen. Man skred derefter till valen. Till president i nationalrådet valdes Stehlin från Basel och till vice president Kajser från Solothuro; i ständerrådet dr Blumer från Glarus till president, och Aepli från från S:t Gallen till vice president. EEE Krönika. Innehåll: Differens på åtskilnad. — Alexander af Macedonien och Maximilian af Österrike. — Marinregemontets nya fanor. -— Hogland och Srensksund, Björkholmen och Vesterudden. — Krigets idrotter ha förlarat sin nreectiga — Pranscoens ahasinnona caorAr mt mm I -— —OD —-— AA AA 00 mm AR AA ID —— — (DV kr VR 1 mm oc Am om m HÅ KA Åh mm MH 2 DR A MH AMA