Jan. Hr F. Th. Berg ville, att man skulle bifall utbetalningen för närvarande, med begäran at utskottet måtte taga i öfvervägande, huruvida icke de uppdsag, för hvilka särskild ersättning nu äskades, kunde för framtiden förvandlas till embetsåligganden. 4 Hr Dufva trodde att man beträdde en farlig väg, om man gjorde gällande som princip, alt stadens tjenstemän för hvarje uppdrag, som ålades dem att fullgöra, erhölle särskild belöning eller arvode. Så var åtminstone ej förhållandet inom statens verk, med hänseende till hvilka talaren trodde sig veta, att många af dess embetsmän tid efter annan fått sig ålagde nya och betungande uppdrag, utan att de derföre erhållit några extra arvoden. Då det ålåg magistraten att förrätta stadsfullmäktigevalen, föreföll det honom också besynnerligt att magistratens! protokollsförare icke ansågos skyldiga dervid biträda, utan särskild ersättning. Staden hade ingen förJlstalen att betala några extra utgifter för valens hållande. Huruvida uppbördskommissarierna hade rättighet att uppbära någon ersättning för sitt besvär i och för valen, derom saknades all utredning. Deras göra inskränkte sig i hvad fall som helst rätt och slätt till renskrifningsarbete. På grund af dessa skäl yrkade hr Dufya afslag å betänkandet i öfriga delar, men återremiss i hvad det rörde godtgörelse till uppbördskommissarierna för utrednings vinnande om det stadande i nämnde tjenstemäns instruktioner, som emnade dem befrielse från de i betänkandet om-. förmälda, till följd af lagstiftande myndigheternas beslut tillkomna göromål, dels också för att få upplyst, :huruvida motsvarande tjenstemän i statens tjenst erhållit särskilda arvoden för uppgörande åt landtkommunerna af vallängden för riksdagsmannaoch kommunalval. Vid framstäld proposition biföllo stadsfullmäktige hr Dufvas hemställan. Härefter föredrogs beredningsutskottets betänkande, i anledning af inkomna ansökningar till den lediga sekreterarebefattningen hos stadsfullmäktige och utskottet. Ansökningar hade inlemnats af: litteratören J. N. Bruhn, t.f. landtmäterifiskalen v. häradshöfdingen R. E. Eckerström; t. f. fiskalen i Svea hofrätt C. G. Boivie; t. f. kopisten i ecklesiastikdepartementet, kommissanen vid utställningen i Paris, kammarherren fil. doktorn G. Fahnehjelm ; litteratören C. E. Ekgren, v. häradshöfdingen och fil. kandidaten frih. Stael v. Holstein, auskultanten vid Stockholms rådhusrätt, fil. doktorn och juris utriusque kand. M. Rubenson samt e. o. kanslisten hos generaltullstyrelsen J. H. Palme. Utskottet hade hemställt, att doktor Rubenson måtte blifva till sekreterare hos stadsfullmäktige antagen och förordnad. Valet föregicks af en kort diskussion. Frih. Liljencrantz tviflade ej på att utskottet med största noggrannhet pröfvat de inkomna ansökningarne och satte ej i fråga att icke den föreslagna sekreteraren egde alla de qvalifikationer, som gjorde honom lämplig för befattningen. Bland de sökande funnos dock personer, som möjligen med honom kunde jemföras, Detta vore möjlien en smakfråga. En faktor borde likväl icke lemnas utan afseende vid valet, nemligen det gagn, som den sökande genom föregående verksamhet gjort det allmänna och kommunen, och med fästadt afseende härpå ansåg sig frih. Liljencrantz böra föreslå litteratören Ekgren till sekre-: terare. ; Hr L. J. Hierta önskade lemna litteratören Ekgren sitt förord, emedan han ansåg honom i hög grad besitta de egenskaper, hvilka för befattningen erfordrades. Han kände sedan flera år till-: baka hr Ekgrens verksamhet, och visste honom l! ega en utmärkt förmåga att referera, att uppfatta f och sammanföra diskussioner. Dessutom hade l: hr Ekgren gjort sig känd såsom mycket lugn och sansad både såsom skriftställare och personligen . samt hade visat ett lefvande intresse för natio-! nalekonomiska ämnen. I vanliga tjenstemeriter, ! som kunde åberopas vid sökandet till denna ber fattning, hade hans medsökande naturligtvis obe4 stridligt företräde; men om man fästade afseende i vid den nytta hr Ekgren gjort det allmänna och kommunen, hvartill kom, att han vore känd för en respektabel karakter, ansåg hr Hierta honom ! fonjeng att såsom sekreterare antagas. j r Behrling anmärkte, att det var inom utskottet, som sekreterarens förmåga egentligen l, togs i anspråk, och då utskottet, vid pröfning af) de sökandes förtjenster, ansett sig böra föreslå hr Rubenson, hemställde hr Behrling, att stads-! fullmäktige måtte bifalla dess hemställan. Hrr! Hazelius och Montelius trodde stadsfullmäktige ! bafva en moralisk skyldighet att fästa alsgerida l å utskottets förslag, då detta bäst vore i tillI älle bedöma hvem som vore lämpligast för be; fattningen. och arbetena inom utskottet. Vid votering, som egde rum med slutna sedlar, såsom ! vid alla val, erhöll hr Rubenson 50 röster, hr! Ekgren 23 och frih. Stael v. Holstein 1 röst. 4 Uppå yrkande af hr v. Koch bordlades till näIl sta sammanträde beredningsutskottets utlåtande i fråga om ändamålsenligt ordnande af den kommunala fattigsjukvården i sjukhus. Samma ut-! skotts utlåtande n:r 15, hvaruti tillstyrkes, att! stadsfullmäktige måtte förkara sig anse man-: talskommissarien G. Lannge berättigad att vid f afskedstigande från sin mantalskommissariebe: fattning erbålla pension blef af stadsfullmäktige 2 godkändt. Stadsfullmäktige godkände likaledes gjord hemställan såväl om afskrifning ur räkenskaperna af kommunens fordran 3377: 30 öre i! och för vattenförbrukning vid nästlidne års in-s dustriutställnipg i hufvudstaden, som ock hvad utskottet tillstyrkt om restitution åt aflidna vakt1 mästarenkan Ånna Helena Molins konkursmassa c af erlagd bränvinsutskänkningsafgift för tiden från den 5 November nästl. år till den 1 April I f l E 1 r innevarande. Med anledning af hr Modigs motion om inledande på vattenledningens bekostnad af vattenrör till sådana hus i hufvudstaden, som äro af fattiga uteslutande bebodda, hade beredningsutskottet på anförda skäl hemställt, att detta för: slag icke måtte till någon stadsfullmäktiges åtgärd föranleda. Häremot uppträdde hr Carl: z son, som talade för förslaget, hvaremot hrr Wi-lg strand, K. I Berg, Bergström och L. J. Hierta sökte visa det opraktiska deri. Utskottets hemställan bifölls. : Vidare förekom beredningsutskottets utlåtande n:r 16, deruti utskottet föreslår att ett ytterligare n maskinhus med tillhörande brunn och sugrör (4 samt en pumpmaskin skola genom föranstaltande I , af drätselnämndens tredje afdelning för Stock0 holms vattenledning anläggas; att derför erforderliga medel skola ställas till afdelningens för-! fogande med högst 188.000 rdr, deraf likväl ejv mera än 77.000 rdr under år 1867 och återstoden 1 under år 1868, med förständigande för afdelninen att vid arbetets utförande vidtaga alla de inskränkningar och besparingar, som möiligen kunna ega rum; samt att drätselnämnden måtte bemyndigas att de för ifrågavarande ändamål erforderliga medel på ln lämpligaste sätt anskaffa. p Efter någon diskussion bifölls denna utskottets o hemställan, sedan flere talare påpekat nödvändigheten af, att vattenledningen måtte sättas i g det stånd att servera hufvudstadens befolkning !t tillräckligt med vatten, och omnämndes den ha-o stigt växande förbrukning samt den utsträckning s vattenledningen erhållit under den korta tid den begagnate, . 8 ti afgifvet utlåtande hade beredningsutskottet hemställt, att ett belopp af 13,000 rdr måtte anvisas till centralkomitn för 1866 års industri å utställning i Stockholm för betäckande af åter-3 stående utgifter i och för industriutställningen, I mot vilkor att vidare anslag från stadens sida för samma utställning icke ifrågasättes. Dessa I utgifter: hade uppkommit i och för industriutställningens afslutande. Hr Dufva yrkade attl1 staden endast måtte bidraga till ersättningen afls denna utgift i förhållande till den andel staden b genom sitt anfal ledamöter i centralkomiten haft i förvaltningen, hvaremot hr Hierta och frih. Fock yrkade bifall å samma hemställan, då sta-!S8 den genom försäljningen af expositionshuset, er-e hållit mer än 19,000 rår, samt det från stads-sg kassan anvisade anslag till expositionen, äfveng med bifall till utskottets hemställan, icke komme G ES OA Er er VI 7 Sö TP na Md