teckningar om de rörande lånen ankomna och afgångna skrifvelser biföllos. Femte punkten angående utbetalda arvoden för biträde åt lånedeputerade framkallade meningsskiljaktighet i det hrr Rosenberg, C. A. Lars son, Medin, Aug. Andersson, Erik Ersson från Gefleborgs län uttalade den åsigten att, ifall man biträdde utskottets förslag till gillande af de utbetalda arvodena, detta kunde synas fastställa den princip, att om arvode en gång blifvit utbetaldt åt en tjensteman, denne kunde anses berättigad att allt framgent åtnjuta det samt att en tjensteman borde vara skyldig att, så mycket han förmådde, arbeta i sin tjenst utan att hugnas med arvode, så snart något särskildt arbete ålades honom; hvaremot af andra sidans talare, hrr Berger, Jonas Andersson, Åke Andersson och Lindström framhöllo, det arbetena varit så betydande, att de utbetalta arvodena icke varit för höga och att hushållning med statens medel bäst skulle vinnas genom bifall till utskottets förslag; hvarjemte hr Lindström särskildt erinrade, att revisorerna, som gjort anmärkning i förevarande hänseendet, sjelfve icke syntes iakttaga nödig sparsamhet, i det de med 750 rdr aflönat ett biträde, som varit sysselsatt omkring 14 dagar. Kammaren biföll utskottets hemställan, att riksdagen, förvissad att fullmäktige i dylika fall för framtiden skola iakttaga all lämplig sparsamhet, ville låta anmärkningen förfalla. 6:te punkten, angående inskränkning af riksgäldskontorets verksamhet, lades till handlingarne, och 7:de punkten, ön de åt fullmäktiges sekreterare och en kommissarie upplåtna boställsrum, bifölls. 8:de punkten, rörande tillämpning af föreskrifterna om befrielse från erläggande af bevillning efter första artikeln, och hvilken utskottet ansett tillhöra bevillningsutskottets handläggning, blef till statsutskottet efter en stunds öfverläggning återremitterad. I 9:de punkten hade utskottet föreslagit decharge för de åtgärder, som finnas antecknade i fullmäktiges protokoll från den 26 Oktober 1865 till och med den 28 Januari innevarande år. Om denna fråga uppstod tvist mellan hrr Ola Jönsson, C. Å. Larsson å ena, samt hrr Björck, Erik Ersson, Uhr, Lindström och Svensn å den andra, i det de förra bestredo dechargens meddelande, derför att en del af statsverkets rär kenskaper derigenom kanske icke blefvo granskade, hvilket de sednare bestredo. Genom votering segrade den förra meningen så till vida, att dechargen blott beviljades från ofvannämnda 26 Oktober till den 23 Augusti 1866. Emot statsutskottets, i utlåtandet n:r 27 uttalade, tillstyrkan till K. M:ts proposition, angående statsbidrag till anläggande af en väg invid Råne elf emellan allmänna kustlandsvägen samt Degersels Öfverstby, talade endast hrr De Marå, P. Andersson och Johannes Andersson, hyaremot statsrådet Ehrenheim, hrr Ahlgren, Östman, Marn, Aug. Danielsson, frih. Gripenstedt, Olof Nilsson, Per Nilsson från Örebro län, Nils Andersson från Wermland, Lithner och Gumelios förordade förslaget, emedan missväxt varit rådande i orten, emedan norra delen af riket behöfde ökade kommunikationer, som kunde förebygga de svåraste följderna af missväxtår och emedan således det allmännas bästa blefve tillgodosedt, på samma gång som en lindring bereddes befolkningen i dess nuvarande svåra nöd. Till Redaktionen af Aftondladet. I gårdagens nummer finnes intagen en rättelse i afseende å referentens ätergifvande af-hr ÅA. Dicksons i första kammaren d. 27 sistl. Februari väckta motion rörande förändrad lydelse af 26 riksdagsordningen. I referatet uppgafs motionären hafva föreslagit, att riksdagsmannarätt endast må kunna utöfvas af svenska medborgare?, hvilken uppfattning i rättelsen förklaras oriktig och förslaget utan all betydelse. I anledning häraf anhåller ref. att få i först utkommande nummer infördt, det hr A. Dickson, enligt hvad af Bib. till Riksd. Prot. 1867. 1 Saml. 2 Afd. 1 Band. 3 Häft.? pag.2 in: hemtas, föreslagit att nämnde måtte erhålla öljande lydelse: Riksdagsmannabefattning kan endast utöfeas af svenska medborgare. Aftonbl:s referent i första kammaren.