TREK UNS Pe FRANKRIKE. Det första lugiörslag, som kommer a diskuteras af lagstiftande kåren, är, enlig La France, det som rör bysättningstvångets afskaffande, Förslaget skall försvaras aj Rouher och Baroche Gencral Cas väntas omkring den 28 d:s tillbaka till Paris från sin beskickning till Mexiko. Den blinde professorn i orientaliska språk vid Colldge de Frence och ledamoten af akeIgemjen Salomon Munck har aflidit. Han j var född i Glogau 1805, men kom tidigt till Paris för att studera de österländska språken. Hans hufvudfack var hebreiska språket och litteraturen. i ENGLAND. Parlamentets båda hus ha redan antagit sina svarsadresser på trontalet, vid hvilkas diskuterande lord Russell och hr Gladstone uppträdde å oppositionens vägnar, den förre i öfverhuset, den senare i underhuset. Båda påyrkade företrädesvis parlementsreform. Disraeli lofvade att som i dag meddela ka, binettets äsigter och planer. Lord Russell vidrörde äfven de utrikes förhållandena och i yttrade tvifvelsmål om de fredsförhoppningar som uttalades i trontalet till följd af de genom det tyska kriget vunna resultaterna. I Islington, den stadsdel af London, der Iboskapspesten för två år sedan först utbröt, her den härjande sjukdomen, som man trodde ha fullkomligt upphört i hufvudstaden, åter plötsligt uppträdt synnerligen elakartadt. BELGIEN. Enligt underrättelser från Charleroi ha arbetereoroligheterna ännu icke helt och hållet u phört. Arbeterne i stenkolsgrufvorpa vid Amereoeur ha sammenrotat sig och genom hotelser tvungit erbetarne i åtskilliga andra grufvor i trakten of Roux och Courcelles att insttlla arbetet. I Bayemont anhölls och plundrades en vagn lastad med mjöl, och man skulle äfven ha anfallit en qvarn, om icke gensdarmeri och trupper ankommit i rätten tid och skingrat hoparne. Militären bivuakerade i den hotade trakten. I de flesta stenkolsgrufvor är arbetet instäldt, men i några fortgår det ännu. Många af anstiftarne ha blifvit häktade, och den 5 dennes voro jernverken i Bin vanliga gäng. NORD-TYSKLAND. Parlsmentskandidaterna för Berlins 6 valkretsar äro nu bestämda. De äro: 1 1:sta valkretsen: deputeraden dr Lasker (liberal), krigsministern von Roon (konservativ); i 2:dra valkretsen: Waldeck (liberal), Bismarck (konservativ); i 3:dje valkretsen: Movitz Wiggers från Mecklenburg (liberal), general von Moltke (konservativ); i 4:de valkretsen: deputeraden Rurge (liberal), general Vogel :von Falkenstein (konservativ); i 5:te valkretsen: deputeraden Frans Duncker (liberal), geveral Herwarth von Bittenfeld (konservativ); i 6:te valkretsen: Sehulze;Delitzech (!iberal), general Steinmetz och Bismarck (konservativa) samt Feistel (arbetarnes kandidat). ÖSTERRIKE. Händelserna gå raskt undan i Österrike. Decisleithanska provinsriksdagarne skolasammanträda den 18 dennes, och ett kejserligt budskap komnter att för dem tillkännagifva uppgörelsen af en öfverenskommelse med Ungern och upphäfvsyget af det patent, som sammankall. te ett utomordentligt riksråd. I 2 Gnet komma riksdagarne att oförroJligen välja medlemmar till det ordinarie riksrådet, hvilket skall samlas i nästa månad, För denna församling, som återbekommer de konstitutionella rättigheter, med hvilka bon var beklädd före Februarikonventionens afskaffande, skall regeringen framlägga ett lagförslag om de förändringar i nämnda konstitution, som blifvit nödvändiga genom Ungerns afskiljande. Februarikonstitutionen blir: således icke längre en grundlag för hela kejsarriket, vtan endast för slla de icke ungerska linderna, hvilka hon kommer att förena till en enda politisk kår. Nämnda församling skoll äfven diskute:a lagen om armereformen. Flera tidoingar ha berättat, alt regeringen skall ha för afsigt att befästa Wien, och derra uppgift tyckes verkligen bekräfta sig. Emeliertid väcker detia stort missnöje hos befolkningen i den österrikiska hufvudstaden. Kommunalrådet bar antagit motioner, som uttrycka denna motvilja mot förslaget. ITALIEN. Franska tidningen Opinion nationale meddelar följande uppgifier om den katolska kyrkans i Italien patrimonium och inkomster: ?Före lagen at den 7 Juli 1866 fanns det lagligen i konungariket Ital en 84 religiöea ordnar, af hvilka 80 egde fast och lös egendom. De fyra öfrisa voro tiggareordnar at munker och punnor, hvilka uppgingo till ett anfal af AN NMI norcanroar fäördaladao nå