i bryderi om hur man skulle pryda in ;ången, men nu har man fattat e:t beslut. På kajen, midtemot bron, resas fyra 90 fots höga mastträd, sammanbundna af rikt skulp terade lister. Hufvudingången, mellan de två midtersta masterna, är 33 fot bred. En 750 fots lång all går derifrån fram till palatset. På ömse sidor om allån resas tjugofem maststänger prydda med vapensköldar och vimplar. Trettio fot från marken sammanbindas masterna af massiva kordonger— eller snarare kablar — med guidtoffsar. På dessa kablar hvilar ett ofantbgt tälttak af mörkgrönt ylletyg, broderadt med gyllene bin. Rika transar hänga ned till 2 fots längd på sidorna, och kring masterna slingra sig gyllene kordonger. Det hela lofvar att bli både luftigt och praktfullt. Måtte man i vår kunna säga detsamma om palatset! Då kejsaren för kort tid sedan besökte expositionslokalen och trädde in i maskingalleriet såg han sig småleende omkring och yttrade: — Det här är ju icke något palats, det är snarare en gasometer! — Och an hade rätt den gången. Richard.