Det är redan flera gånger påpekadt, att Schweiz gifver ett slående bevis derpå, att ett land kan stiga till en mycket betydlig industriel höjd utan att njuta skydd, och det under de ogynnsammaste yttre omständigheter. Schweiz ligger nemligen långt bort från hafvet, är omgifvet af grannar, som i rikt mått ha användt skyddet, det saknar kol, jern samt andra råämnen och hjelpmaterialier, dem industrien behöfver. De förändringar, som under de sednaste åren försiggått i grannländerna, Frankrikes och Tullföreningens tullagstiftning, hafva naturligtvis riktat uppmärksamheten på Schweiz, der man kunde se hur erfarenbeten lade i dagen de resultater, som kunde vinnas genom en fri lagstiftning. Att man åberopat Schweiz exempel från frihandlarnes sida är en gifven följd, men naturligtvis ha också ansträngningar af alla slag gjorts från skyddsifrarnes sida för att bevisa, det förhållandena i Schweiz vore af en särskild art, så att man af den orsaken ej kunde draga några slutsatser; men försöket har icke lyckats. Genom dessa undersökningar har man bland annat också riktat uppmärksamheten på tillverkningen af bomullsgarn och af sidenvaror. Det finns två industrigrenar, i hvilka Europas två vigtigaste länder, England och Frankrike, hafva en stor öfverlägsenhet, två industrigrenar, som i flera hänseenden hvar för sig motsvara dessa nationers säregna nationella anlag och egenskaper. De hafva på det hela taget vida lättare tillgång på råämnet och äro i besittning af de bjelpmaterialier, som behöfvas för tillverkningen. Bomullsgarns-industrien är hemma i England och siden-industrien i Frankrike, från gamla tider; hvad förträffi liga maskiner och skickliga arbetare angår är England oöfverträffadt, medan den smak, skönhetssinne och handtverksfärdighet, som siden-industrien fordrar, icke öfverträffats utom Frankrikes gränser. Gentemot dessa begge stater står Schweiz utan skydd, men har väl industrien blifvit krossad genom l4 denna oinskränkta konkurrens under ogynn: samma vilkor? ; Hvad nu först angår bomullsspinnerierna, så trifvas de på det hela taget förträffligt i Schweiz. Att de hafva lidit under knget il, Amerika och det derigenom framkallade 6 fördyrandet af råämnet, är klart; i det l hänseendet ha de delat samma öde som träffat alla andra länders fabriker; men af de derigenom framkallade utomordentliga förhållandena kunna inga argumenter hemtas. De fabrikonter, hvilkas verksamhet utvecklat sig under friheten, äro fullkomligt öfvertygade om, att skydd icke är nödigt, och de dölja alldeles icke detta. Ett T exempel torde vara upplysande i det änseendet. Vid den undersökning Frank ! rike 1860 företog af bomulls industrien, ! ställdes till den stora schweiziska bomulls; spinnaren Hurlimann den frågan, om hanl fruktade den engelska konkurrensen i fintF garn med den låga finanstull, som existerar ql t I D 1 Schweiz. ?Nej, svarade han, ?vi hafva ingen skyddstull, och vilja heller icke hafva nägon?. En bomullsspinnare i Basel, Stähelin-Brunner, har icke blott en fabrik i Basel, utan också en i badenska Oberland, således på Tullföreningens område, Då man frågade honom rörande den erfarenhet, f han gjort i sin dubbla ej nskap af schwei-h ziskoch Tullföreningsfabrikant, svarade han: Tullen utgör i Tullföreningen ? proc. t af värdet; jag tror icke att den har storo betydelse för de tyska spinnarne. Man har o den nu en gång och man drager sin fördel d af den. Men vi kunna i Tyskland, anser jag, lika bra som i Schweiz, gå framåt uten skydd.? Till upplysning om det schweiziska bomullsspinneriets betydelse skola vi meddela FNjende siffror, som dock ej kunna vara fullt exakta, men dock skola gifva en ganska god upplysning om förhållandena. Åren 1860—62 enslog man antalet af de spindlar, som voro i gång i bomullsspinnerierna i hela Europa, till något mer än 47 mill. Af dett . antal funnos 1862 i de schweiziska kantonerna 1,460,000 (deraf 672,000 i k Zirich, 221,000 i Aargau, 180,000 i Glarus L och 178,000 i S:t Gallen), och. det lilla Schweiz hade således, näst Storbritannien, Frankrike, Ryssland och Österrike, det fö största antalet spindler, ett antal, som ej k var synnerligt mindre än det som fanns i de två sistnämnda staterna. Lägger manq, befolkningens antal till grund vid en jemfö1, xelse mellan antalet af spindlar, så visar det sig, att Schweiz har det största antalet näst Storbritannien. Det belöper sig nemligen här 1 spindel på 1,73 individ, medan i Storbritannien kommer något öfver 1 spinS: del på hvarje individ, hvaremot i hela Eu-fö Topa kommer blott 1 spindel på 6 indiviDn der och till och med i Frankrike blott 1si på 6.13 individer. Vill man taga medi räk-is ningen al!a arbetare, som äro sysselsatta i beh bomullsfabrikationen, visar sig ett liknande k: förhållande. I Storbritannien kommer: 1 bomullsarbetare på 32,5 menniskor och i Schweiz 1 på 36, men i hela Europa blott !e 1 på 157. I Frankrike, der man ansträngt : sig så mycket för att. befrämja fabrikatio-N! nen, står bomullsarbetarnes antal i förhåli lande till den öfriga befolkningen blott som 2! 1 till 139. Jemför man slutligen förbruknin) li! gen af rå-bomull i fabrikationen med be-br folkningen, så visar det sig äfven här, att,8? näst Storbritannien, är Schweiz den störste !0 förbrukaren. I flera riktningar har siden-industrien i Schweiz höjt sig öfver den franska, hvilket bland annat framgår deraf, att landet under lång tid har drifvit en mycket lönande smyghandel längs franska gränsen. Siden-utförseln från Frankrike hade för fyra år sedan ett värde af 464 mill. francs, medan det lilla Schweiz utförsel uppgick till värde af 193 millioner. Schweiz hade ingen annan fördel än den, att det lät råämnet införas fritt, och hela tullen på ridenvaror var blott 15 francs pr centner, således en fullständig finanstull. Dock hafva sidentygerna från Zärich och sidenbanden från Basel eröfrat (blott i ringa grad gäller det om sammet, ) å de transatlantiska marknaderna genom sin ål billighet, utan att landet beherrskat moderna, si liksom Frankrike och Paris. Orsaken här-8! ill ligger deri, att man förstått att leta ur kunderna deras smak, liksom man ej förhe summat att iåta dessinatörer draga fördel Mf undervisningen i Lyon. Nu söker mani ön rankrike att skaffa sig arbetare från Schweiz. )0! ren 1860—61 uppgafs, att i Europa funul nos 764,000 sidenväfvarestolar eller 1 pål 370 invånare. Häraf funnos i Schweiz ;2,000 (i Ziärieh 13,000, i Basel 16,000), ch 1 väfvarestol kom således på 79 invårlet rare, medan förhållandet var i Italien som till I: 87, i Frankrike som 1: 151, i Storbri-häl annien som 1: 273 och i hela Europa som rös : 370. Värdet af hela sidenvaruproduk-not ionen anslog man till 2403 mill. francs, 2uc varat föllo på de fyra länder, i hvilka siJenfabrikationen är betydligast, Frankrike, torbritannien, Italien och Schweiz, resp. på 45, 495, 454 och 225 mill. franes. Medan flyt medeltal i Europa producerades sidenvagar or till ett värde af francs 60 centimer pr gar adivid, beräknade man produktionen förden varje individ i Schweiz sill 89 francs, i!tref rank till 22 francs 60 centimer, i Itavud sul