Rättegångsoch Polissaker. Djerf tjuf och fräck lögnare. En för andra resan stöld straffad f. d. jernvägsarbetare vid namn Johannes Johansson Strand, hade torsdagen den 2 dennes, midtpå ljusa dagen, ingått på gården till huset n:r 1 vid Norrmalmstorg och tillgripit en grefve Wirsn på Djursholm tillhörig gigg samt dragit densamma till sin bostad, egendomen n:r 25 vid Nybrogatan. Strand, hvilken dagen derpå togs såsom lösdrifvare och i följd deraf dömdes till tre års allmänt arbete, har, sedan det blef bekant att han varit den som stulit åkdonet, undergått förhör derom, sednasti går, men alltjemt fräckt nekat till brottet, oaktadt tre vittnen, hvaribland hans då för tillfället varande värdinna, intygat såväl att desett när han kom hemdragandes med giggen, som ock att han åt dem sagt att han köpt densamma för 260 rdr. Målet remitterades till rådhusrätten, och Strand återfördes i häktet. — Upptäckt tjuf. Vid slutet af förra året och under loppet af innevarande ha en mängd stölder, dels 1 handelsbutiker, dels i boningslägenheter blifvit begångna, utan att tjufven, en okänd mansperson, som än tiggt, än till salu utbjudit bokmärken, kunnat ertappas. Orsaken dertill har varit de olika, ofta hvarandra motsägande, beskrifningarove på karlens utseende. I går natt upptäcktes dock, af en ren slump, den brottslige, hvilken är förre handlanden i Göteborg Fredrik Wilhelm Bruzelius, som sedan länge tillbaka varit alldeles förfallen och tillföljd deraf en tid för ett par år sedan intagen på arbetshuset härstädes; an hade nemligen af två stycken bryggardrängar anträffats inne å en gård i rusigt tillstånd, och fördenskull af dem afförts till närmaste polisvaktkontor eller det i Adolf Fredrikstrakten. Der började tillförordnade kommissarien, stadsfiskalen Weiland, hvilken på Bruzelii tal och åtbörder förmärkte att han sett bättre dagar, äfvensom att något tryckte hans sinne, att föreställa honom det han borde genom öppen bekännelse söka lätta sitt samvete om han hade gjort något ondt, då Bruzelius, under en ström af tårar, sade sig begått en mängd stölder. Ian: ledning deraf blef Bruzelius öfverlemnad till detektiva polisen; och har han hittills bekänt icke mindre än tjugusju särskilda stölder, bestående dels af ur, dels af klädespersedlar. En del af stölderna ha förut blifvit af de bestulna anmälda i pohsen, Vid visitation i hans bostad hos enkan Anna Brita Petersson, boende uti huset n:r4 vid Bredgränd, anträffades, förutom en hop assistanssedlar, ett guldur och en guldkedja, hvardera mnystade uti ullgarn och förvaradeienkan Peterssons chiffonier, och hvilka persedlar blifvit tillgripna från ett fruntimmer vid Drottninggatan. Polisförhör i målet hölls i dag, dertill såväl enkan Petersson, som Bruzelius, hvilka båda suttit under bevakning, voro inställda. Bruzelius tycktes ångerfullt bekänna, så mycket hans förslap: pade minne det tillät; men enkan Petersson var deremot mycket stel och ville icke vidgå att hon hade sig bekant att sakerna voro stulna.