Till den välgörande allmänheten, För en gammal soldat, hvilken med heder tjenat fosterlandet, men under loppet af många år i följd af erhållna blessyrer, varit urståndsatt att förtjena sittzdagliga bröd, anropas den välgörande allmänhetens deltagande. Den gamle krigaren, som tjent vid Vestgöta regemente, heter Johan Frid, född 1792. Han tillhörde först 1808 års olyckliga landtvärn, deltog i sista finska krigets blodiga kamp samt i 1813 och 1814 års fälttåg. Svårt blesserad erhöll han ett hedrande afskedsbetyg; men har alltsedan varit oförmögen att arbeta. Det enda han haft att lefva af, har varit en liten pension på 48 rdr från krigsmanskassan och goda menniskors hjelp. I hopp att nu på gamla dagar bereda sig en något större pension har han med möda vandrat 49 mil, hit till hufvudstaden, för att söka hjelp hos höga vederbörande, men detta hans hopp har efter lång väntan blifvit sviket. För den käcke krigsbussen, som burit många lidanden med hurtigt mod, har detta varit ett hårdt slag, och han befinner sig nu i den mest tröstlösa belägenhet, utan att ens ega medel att återvända hem till sin enliga koja, för att dö der. En sådan ålderdom och ett s3ådant behof uppmanar till deltagande. Anteckningslista för dem, som vilja med en skärf bidraga att sprida något ljus öfver den gamle soldatens återstående dagar finnes utlagd Aftonbladskontoret vid Mynttorget.