tiga fråga komma till nationens kännedom. Ge nHom gåfvor och gengäkrar varar vänskapen längst Hr Witt försvarade utskottets memorial, sam redogjorde för de nder, hvarpå utskottet stöd sitt betänkande. Hr Sääfs anmärkning att tull komiten blifvit tillsatt emot rikets ständers me ning förtjenade intet afseende; ty man behöfd dervid endast ihågkomma, att begäran om denn: komites tillsättande utgjorde endast ett önsk ningsmål, hvarå K. M:t enligt grundlagen ege rätt att fästa det afseende han för godt finner Beträffande: den så ofta omordade franska trak taten ville talaren erinra att, alldenstund riket ständer redan godkänt densamma, kunde natur ligtvis konstitutionsutsköttet ej ega befogenhe att densamma ogilla. Hr Gahn: Man borde vara konstitutionsut skottet tacksam för de skäl, scm af utskotte blifvit uti dess nu föreliggande memorial an förda. Hvad beträffade anmärkningarne derom att regeringen skulle visat den underlåtenhet at! icke offeni 18göra de diplomatiska handlingarne rörande danska kriget, kunde tal. ej för sin de tillmäta dem pågon befogenhet; ty alla nödige upplysningar i detta ämne hade genom tidnin. garne blifvit bekantgjorda. fal, yrkade bifall till ifrågavarande betänkande. Hr Ljungberg hade ofta funnit att ett betän kande, i hvilket reservåtionerna vore af större pmfatning och mera upplysande än sjelfva utlåtandet, fätteligen, ehuru icke sällan utan gil tig grund, ingåfve läsaren den föreställning, at! vederbörande utskott icke tillbörligen satt sig in i frågorna eller ock med afsigt endast ytligen vidrört dem; och han beklagade om utskottet, nom sitt sätt att behandla förevarande ämne, skulle hafva gifvit någon anledning till ett sådant sutaguhue, emedan det, efter tal:s tanka, ingalunda haft något att befara såsom följd af en närmare redogörelse för resultaterna af dess granskningsförrättning: Oaktadt de allvarsamma anmärkningar, som blifvit framställda emot sär: skilda regeringsåtgärder, måste nemligen resultatet af denna granskning likväl på det hela hafva utfallit till regeringens förmån; och om äfven grundlagen icke ålade konstitationsutskottet en sådan redogörelse, funnes likväl icke något hinder deremot. Regeringen kunde svårlien finna sig synnerligen tillfredsställd af den rklaring, att utskottet icke funnit skäl hvärken att ställa ministerens medlemmar underåtal eller att anmäla dem till entledigande; och nätionen hade lemnats i saknad af de tillförlitligaste upplysningar, som från något håll kunde erhållas, angående regeringens system eller de grundsatser, som ledt dess handlingssätt under den tid, som värit föremål för utskottets gratiskning. Rmot det slut, hvartill utskottet kommit, häde tal. emellertid icke något att invända. Hr Carlen: Då konstrtutiönsutsköttet, hvars principaler tro rikets ständer, ej eger hågon beslutanderätt utan endast att tillse, huruvida skäl till anmärkring emot någon eller hågra bland statsrådets ledamöter förefmnas ; och då detsämmma på fullt giltiga grunder ej furmit sådana skäl, kunde tal: Så anse Utskottet hafva på Hågot sätt oriktigt förfärit. Utskottets framställing vore ej, såsofh hr Ljungberg förinenade, knapphändig eller EN och slutmeningen i densammä är af sarmmå lydelse, söm förr varit bruklig: Hrr Ridderstäds och Blanches anmärk: ningär i afseende på de diplomatiska Handlingarne vore ej grändade: Den s. k. dänska frå fan är ej änhu afgjord, ty Frankrike öch Engand ha ej ännu uttalat sitt slutord i densamma, hvilket bevisas bland annat deraf, att den nu utgör föremål för öfverläggning iom desså länders lagstiftånde församlingar. Man börde således ej klandrå vår regering derför; att den ej främlågt allå Handlingar i den ännu olösta frå: får ty hade den det gjort, kände möjligen detta aft en menlig inverkan på frågans losning: Tal. vore NR ee att alla de Nandlingar blifvit framlagda, Kvärtill giltiga skäl fufmits och ansåg ingen anledning till klander mot betänkandet Vara för handen. (Forts: å