läraren afsatt (vi hänvisa till boken om Ignali; berga skollärare; äfvensom till skolinspektor: Meyerbergs berättelse, som står att läsa 1 ?Be-l: rättelser om folkskolorna i riket, 2:dra delen, p. 39—41). i Att välja tjenare för viss tid är ett urgammalt bruk i vårt land. Tjenstehjonet städjes ju för ett år i sender: församlingarne välja å allmän kyrkoeller kommunalstämma, till och med inför häradsrätten, ja, till och med enligt vår nya l. kommunallag, sina tjenstemän, t. ex. medlemmarne i kyrkoråd, skolråd, kommunalnämnd, l: landsting, revisioner, o. s. v., dels på ett, dels på två, dels på fyra år; orgeltrampare och kyrkovaktare väljas ofta likaså. När Winslöfs pastorats annexförsamling (den 3 Aug. 1834) beslöt indraga en del af lönen för pastoratits äldsta barnmorska (en tunna korn från annexens kyrka), alldenstund hon bodde i moderförsamlingen, och icke begagnades i annexen, förklarade konungens befallningshafvande i Kristianstad, att, alldenstund hon icke var vald på vissa år, och icke kunde förevitas tjenstefel, skulle hon I fortfarande åtnjuta hela sin lön. Vi vilja icke dölja, att det utslag af konungens egen befallningshafvande styrkte församlingarne inom detta pastorat, att bibehålla sitt valsätt, älven hvad skollärare angår, så mycket hellre, som den k. skolstadgan, också efter utmärkta juristers yttrande, alldeles icke syntes lägga något hinder deremot, m. a. o., alldeles icke talar om huru länge en skollärares tjenstetid bör räcka. — Något lagbrott lärer således icke vara begånget. Den k. skolstadgan ålägger hitintills icke någon församling att underhålla mer än en skola med examinerad skollärare, men Winslöfs socken, med en folkmängd af 2485 personer, bekosta: icke mindre än fyra såduna skolor, med hvar sitt skolhus och hvar sin trädgård, samt med full lön, enligt skolstadgan, och derutöfver. Vi våga således anse de tre skollärarne såsom alldeles enskilda (privata), och förklara härmed skolläraren i det största byelaget Wanneberga — hans namn är Berggren — för den i lag bestämde skolläraren, så mycket hellre, som han icke klagat öfver värt valsätt, och dock längst tjenstgjort i denna församling, nemligen alltsedan år 1855 den 22 April, då han först antogs på ett år, och sedermera blifvit 3:ne gånger omvald för fem år i sender. Den fjerde fasta skolan i Wislöfs socken (Lommarps) är nu ledig förklarad i Posttidningen med samma öfverklagade vilkor angående valsättet; detta oaktadt hafva redan, och innan fatalietiden slutades, icke mindre än sju sökanden, alla utmärkta, anmält sig, hvaraf fyra innehafva fasta skolor på lifstid. Den ene af dessa sökande är, till vår förundran, just klaganden Nilsson. Detta synes bevisa, att Winslöfs sockens valsätt ingalunda afskrämmer sökande. Vi våga alltså, på alla nu anförda grunder, anhålla, att intet afseende må fästas vid klagoskriften, som härjemte vördsammast återställes.? Församlingen afhörde och godkände pastors och skolrådets svaromål å förutnämnda skollärares klagomål. o 3. Dessutom inlemnades af Araslöfs Grannhälles åboar ett särskildt svaromål, jemte ett bref från Nils Månsson, hvilket de yrkade skulle handlingarne åtfölja. Justeradt genast: (Undertecknadt). Bilaga Litt. A. Uidrag af protokollet vid sockenstämman i Näflinge den 19 Januari 1834. Sedan sockenstämman i laglig ordning 14 dagar förut blifvit pålyst, och påminnelse denna dag skett från predikstolen, tillfrågades församlingen, huruvida den vore sinnad att antaga som barnlärare närvarande hr Fr. Gripenschöld, som sig dertill anm och hvars fördelaktiga betyg nu upplästes. Församlingen öfverlemnade ät undertecknad att sådant bestämma, och förordnades dä hr Gripenschöld till skollärare för år 1834, på det sätt, att skolan börjas dea l:sta nästkommande Mars; och till dess skolhuset blifver digbygdt, kommer skolan att kringgå, på t som i Winslöfs församling är brukligt; och förklarade sig hr Gripenschöld dertill benägen, emot åtnjutande i öfrigt af de löneförmåner, som förut blifvit bestämda. Justeradt genast: Carl Bergman, P. 1, m. fl. Bilaga Litt. B. Utdrag af protokollet vid sockenstämman i Näflinge söndagen den 29 Mars 1835. . 3. Val företogs nu af skollärare, sedan pålyst blifvit i laga tid att tjensten var ledig: och valdes härtill enhälligt förre skolläraren hr Fredrik Gripenschöld, hvaraf följer, att, enligt sockenstämmobeslut för den 19 Januari 1834, han valdes för en tid af 5 år, eller till den 25 Mars 1840 (Ettusende åttahundradefyrtio) . Justeradt genast: Carl Bergman, m. fl. Lunds domkapitels utstag uppå en af folkskolärarne J. Nilsson och N. Månsson i Winslöfs församling uti gemensam skrift derom gjord ansökning att, som, enligt särskilda och sednast den 26 December 1864 af Winslöfs församling vidtagna kyrkostämmobeslut, församlingen väljer sina skollärare först på ett och sedan på fem år sender, detta valsätt måtte blifva ändradt till ikhet med gällande lagar och författningar, så att sökanderna utan att hvart femte år på kyrkostämma äterväljas, måtte få behålla sina skolärareplatser, sålänge sökanderne befinnas skick ige till förrättande af sina tjenster och ådagagga ett sådant uppförande att de såsom lärare ra bibehållas; öfver hvilken ansökning Winsöfs församling och skolråd hörda blifvit, och uti sfgifven förklaring andragit, bland annat, att örsamlingen så mycket hellre ansett sig fortfarande kunna bibehålla det öfverklagade, alltselan år 1835 i församlingen vidtagna valsättet, som gällande kongl. stadga angående folkundervisningen icke synes lägga något hinder deremot, ler talar om, huru länge en skollärares tjenstebör räcka, samt i öfrigt förklarat, att då berda nådiga stadga icke älägger någon församing att underhålla mer än en skola med examirerad lärare, församlingen af de fyra lärare, som socknen finnas, och uppbära full lön, enligt tadgan, ville anse de trenne såsom. alldeles enkilda, och endast den fjerde, som undervisar i anneberga skola, för den i lag bestämde skoläraren och det så mycket hellre, som denne icke lagat öfver församlingens valsätt och dock längst församlingen tjenstgjort. Gifvet i Lund den 15 Januari 1866. Domkapitlet har detta mål i behörigt öfverväande komma låtit; och hvad då beträffar sökanlernes begäran, att vid sina skolläraretjenster arda bibehållne, utan att hvart femte år på yrkostämma behöfva återväljas, finner sig domapitlet förhindradt att i nu förekommen ordning lenna begäran till pröfning upptaga; men då, nd det förhållande, att endast tillvaron af särkild uttrycklig föreskrift derom, attlärare i folkkola skall endast för viss tid väljas, kunde anga om folkskollärares tillsättning berätiga till afvikelse frän eljest gällande ordning för jenstetillsättning, domkapitlet finner Winslöfs örsamlings förfarande, att endast för fem år i ender tillsätta lärare vid församlingens fasta folkkolor, vara godtyckligt och olagligt, så pröfvar omkapirtlet rättvist, att härmed ålägga Winslöts örsamling och skolråd, att vid tillsättning afläare i församlingens fasta folkskolor ställa sig lag ch författning till behörig efterrättelse; egande astorsembetet att, vid ansvar till görandes, i vad på detsamma ankommer, vaka deröfver att Iglig ordning varderi detta hänseende iakttagen. Den häråt missnöjde eger, att inom trettio daar härefter, eller sednast klockan tolf middagen a nstundande Februari, sina underdåniga svär till Kongl. Maj:t och i dess departement ör ecklesiastikärenden ingifva; och inom samma id, om de tilltänkta besvären hos domkapitlet öra anmälan, antingen skriftligen eller ock till Ore morn — AA 0 ka SS