Prosten Westin och komminister Westrin. I Aftonbladet har man nyligen läst en artikel om lärda fruntimmer, hemtad ur Accerra pbilologiea, till prosten Westins:; uppbyggelse, men hvarföre gå så långt, då inom sjelfva Roslagen, der hr Westin är kontraktsprost, funnits en komminister i Wada och Angarn C. P. Westrin, som skrifvit ett arbete öfver namnkunniga, men isynnerhet lärda fruntimmer. Hans arbete är tryckt 1793 hos Anders Zetterberg i Stockholm. En Roslagskonminister kände således mera om lärda fruntimmer för 75 år sedan, än en kontrakteprost från samma ställe nu för tiden. Om det tillåtes oss att ur ofvanstående arbete anföra några utdrag, så möter oss på första sidan: Maria Cajetana Agnesi, som utgaf Institutioni analytici etc. och blef för sina grundliga insigter i matematik, filosofi och språkkunskap professor vid akademien i Bologna; studerade med ifver teologi och grekiska författare, var äfven kunnig i hebreiskan och talade flere språk. Professor Björnståhl besökte henne 1772 trenne särskilda gänger. Maria Pelegrina Amoretti, också ett lärdt italienskt fruntimmer, som den 25 Jan. 1777 blef promoverad till doktor i lagfarenheten vid universitetet i Pavia, sedan hon förut genomgått examen och berömligt besvarat 100 frågor i lagfarenheten. Hon pryddes af akademien med ett band, der följande inskription i guld var invirkad: Academia Ticiensis dat lubens merito, ob Jurisprudentiam. Archambault, ett franskt fruntimmer, utgaf 1750 en jemförelse emellan begge könen, i anseende till hjertats och förståndets egenskaper, under titel: Dissertation sur cette question, lequel de Thomme ou de la femme, est le plus caxpable du constance? Maria Angela Ardinghelli, ett lärdt fruntimmer i Neapel, som skrifvit åtskilligt i fysiken och öfversatt åtskilliga engelska böcker på italienska. Signora Baletti, en italiensk aktns, har gjort sig känd som författarinna af åtskilliga komedier och vittra arbeten. Laura Bossi, blef för sin lärdom professor i Bologna 1732, och höll sedermera föreläsningar i experimentalfysiken i 25 år. Hon kände grundligt grekiska, latinska, franska och italienska litteraturen. Hennes man var professor i juridiken och sonen professor i teologien, hvarföre Björnståhl kallar dem en Trias Polyhistor. Beatrix DEste, erkehertigen i Mayland Ferdinands gemål, hade många stora egenskaper, deribland räkna vi äfven att hon kunde tala latin, tyska och franska m. fl. språk. Berrman. Denna mamsell, hvars namn låter något svenskt, vann på 1770-talet priset i akademien i Nancy, för en afhandling öfver frågan, Hvilketdera är nyttigare, skrifva arbeten i wvitterheten eller i sedoläran. Brheron. Ett lärdt fruntimmer i Paris, som alltifrån sin ungdom förvärfvat sig en grundlig kännedom i anatomien, och enligt Björnståhl förfärdigar de fullkomligaste anatomiska modeller; efterapar så naturen, att man ej annat kan än misstaga sig, och tro att det är ett kadaver man handterar. Alla muskler i menniskokrop: pen äro på det nogaste uttryckta. Hon benämner alla delar med grekiska och latinska namn till pricka, och många studera anatomien hos henne. : Clelia Grilla Borromea, född hertiginna och dog 93 år gammal 1777. Äfven om denna fru berättas, att hon hade stora insigter, läste alla utkommande böcker och kunde många språk, till och med arabiskan. I alla vetenskaper var hon hemma, gjorde experimenter vid hundgrottan Neapel och vid Vesuvius m. m. Björnståhl säger att man profiterade mera af hennes sällskap än af många föreläsningar i katedern, Jeanna Maria Bouvieres De la Mothe, har skrifvit en utläggning af den Heliga skrift. En: samling af hennes skrifter utkommo på franska med titel: Recueil de diverses traites dela theologie mystique, hvilka öfversattes på tyska och trycktes i Frankfurt 1706. Ett annat arbete af henne heter: Le bitle de madame Gvion, avec des explieations et reflexions, qui regardent la vie interieur, och är tryckt 1715. Sofia Brahe, syster till danske Thycho Brahe, den store astronomen, som dog i Prag 1601. På sin tid var hon ansedd för ett lärdt fruntimmer, som isynnerhet excellerade i matematik, astronomi och latin. Elisabeth Caminer. Björnståhl säger att hon är en lärd fru från Venedig, som skrifvit Gjornale Litterato de Europa. Daphne, uppgitves hafva skrifvit ett skaldestycke öfver Trojanska kriget, hvarifrån Homerus lånt de vackra ställen och insatt dem i sin Iliade och Odysse. De Bocage. Denna fru var berömd för sina bref öfver sina resor, och förvärfvade ett sådant anseende, att hon valdes till ledamot af akademierna i Bologna, Lion och arkaderna i Rom. De Montegat. En fru som var medlem af Academie de Jeuz Floraux i Toulouse, der hon vunnit åtskilliga priser. Hennes arbeten äro utgifna 1769 i 11 volymer, under titel: Oeuvres de M:me de Montegat. Carolina DEon de Baumont, var från ungdomen uppfödd som gosse, gick med heder igenom sin cursus philosophicusi Mazarinska kollegium i Paris, studerade sedan lagfarenheten, blef promoverad juris doktor, samt antagen till advokat i parisiska parlamentet. Författade åtskilliga vittra arbeten, blef censor librorum. Fick lust för krigareyrket, blef kapten och öfvervann, 1761, med 80 man, en preussisk bataljon om 800 man, den hon tog till fånga och erhöll derför S:t Ludvigsordan; sedan blef hon ambassadsekreterare, och under hennes vistande i London blef hennes kön röjdt. Des Loges, en af de. lärdaste fruar i 17:de sek: ket, stod i nära förbindelse med konung Carl X Gustaf, som hedrade henne med synnerlig aktning. I de lofqväden som samtida skalder författade till hennes ära kallas hon: Den gudomliga, den himmelska och den tionde sånggudinnan: De Saint Charmont, denna markisinna har författat ett äreminne öfver Cartesius, och var nära att vinna ett akademiskt pris derför. De Sevigne. Då akademien i Marseille utsatte ett pris för den som författade det bästa äreminne öfver detta utmärkta fruntimmer, så tillföll det presidentskan Brisson. Du Chatelais, en lärd markisinna, som skrifvit mycket i fysiken. N Du Chatelet, en annan markisinna, som på sin tid var känd i hela Europa för sina Principes mathematiques et la philosophie naturelle, hvari hon öfversatt och kommenterat Newton. Hennes äreminne är författadt af Voltaire. Ducrudrai, en fru, som fick franska regeringens befallning att genomresa alla rikets provinser och hålla föreläsningar i barnförlossningsvetenskapen, i hvilken hon egde den fullkomligaste kunskap. — Dessa utdrag om lärda qvinnor ur Westrins arbete äro hemtade endast från bokstäfverna A—D, man kan således deraf beräkna huru många som kunna finnas innan man hinner till alfabetets slut, oberäknadt dem som-utmärkt sig i andra grenar och vunnit en hedrande åminnelse. Skulle det ej vara nog för prosten Westin att af en komminister ha iärt sig känna hvad han ej förut vet, att det finnes lärda fruntimmer, så torde vi en annan gå få tillfä le att uppvakta