ligt gjort denne förblandning för att e Puppskrämma sinnena?, då den införd en konskriptionsarmå bredvid den stående? Allt detta är ett fullkomligt misstag. Ko mitån har ganska riktigt förfarit, då de icke skilt saker, som äro enahanda. För fattaren (den sistn. i A. B.) gör en vidlyf tig framställning, der han med konskriptio: definierar utlottning och öfning af blott er viss mindre del af det tjenstpligtiga man skapet, och med beväring allas uttagning till öfning. En sådan definition är alldelej ny, ligger icke i orden, och framställes, mig veterligen, för första gången. Ordet con seribere begagnades af romarne för uttag. ning till krigstjenst?, emedan på listor ut skrefs det behöfliga antalet, hvaraf upp kom : conscriberemilites—legiones—cohortes. Di fransmännen under revolutionskrigen ålade den romerska allmänneliga värnepligten, be gagnade de ordet ?ceonscription? för att ut trycka utskrifning, men alldeles icke i der inskränktare mening att betyda bloit er dels utskrifring. Då republiken den 1 Jan 1794 betalade sold åt 1,200,000 man, be visar detta en temligen ansenlig uppkallac styrka. Att i sjelfva verket sedermera, så väl i Frankrike, som i andra länder, blot en del blifvit till fredsöfning uttagen har skett emedan stora massors öfning varit alldeles onödig. Då man i Sverge införde samma sak: allmän värnepligt, kunde man i öfversättning hafva antagit namne: utskrifning, men då detta ord uttryckte et gammalt aflagdt sätt att anskaffa manskap. var ganska riktigt att man valde ett annaf ord och antog allmän beväring?, hvilket är sakens riktiga namn, och fastön man ut. omlands öfvar en mindre del af sin bevä. ring, ligger häruti intet skäljill namnförändring. Om fransmännnen uttoge hela klassen, skulle de visserligen icke derföre ändra namnet conscription?. Då man talar svenska är derföre också rättare att säga beväringsarmåer eller beväringshärar än konskriptionsarmåer?, hvilket sednare just är att förvilla. Om örfattaren i Aftonbladet, genom att gifva benämningen konskription åt den nyligen föreslagna Tfullständigare öfningen at en del if beväringen, icke velat ?uppskrämma sinnena? och göra saken förbatlig, så harJikväl sådant inträffat, enär men kort derefer i bladet Dagens Nyheter sår ett utdrag ir den tyske författaren Schultz-Bodmers skrift: Om samhällets. räddning från militärväldet, der denne, en förklarad fiende till illa ormåer under fred, uttalar sin förkastelsedom öfver fransyska konskriptionen, men uldeles icke emedan en del utlottades, uten ifver hela beväringssystemet i allmänhet, såsom n infernalisk militärdespotisk lagstiftning. Jen svenske öfversättaren (i Dagens Nyheer), följande författarens i Aftonbladetdemition, talar älven om att konupgamakten 108 Oss nu vill införa det förhatliga Konskripions-systemet med sin lottniog, för att stärka sig mot folkets genom representationseformen ökade makt? Sålunda: qui male listinguit male docet?. JT AA H.