jar PUSLIJOL. — Tilldragelserna på Råbelöf. Man läst i Kristianstadsblanet: I anledning af vår notis i ett föregående n: latt ett antal Råbelöfs säteri i Fjelkestads socke underlydande bönder vägrat uppfylla sina kor traktsenliga förbindelser och anledningarne de Itill, ha åtskilliga af dessa bönder besökt oss ft att meddela närmare upplysningar rörande ifri gavarande förhållanden. Enligt hvad dessa bönder försäkrade, är de närmaste anledningen till deras vägran att u göra de öfliga dagsverkena den, att nuvarand säteri-innehafvaren pålagt dem så betungand bördor, att det blifvit dem fullkomligt klart a de icke kunna uthärda dermed, utan småningor skola utarmas. nödgas aftriida från sina innehaft vande hemman och hemfalla åt nöd och elände och för att styrka dessa påståenden förevisade oss arrendekontrakter såväl emellan förre säteri egaren, öfverstinnan Pejron, och Råbelöfs bön der, som emellan dessa sednare och nuvarand säteri-innehafvaren, majoren och riddaren Joh: Kennedy. . Af dessa kontrakter framgår att, sedan majo ren Kennedy tillträdde Råbelöfs säteri, arrenda torernas vilkor blifvit betydligt skärpta. Exem pelvis må nömnas, att, enligt de mellan hr Ken nedy och bönderna ingångna kontrakter, dess: sednare åläggas att för hvarje år efter anvisnin; odlakett helt tunnland jord i utmarken, en skyl dighet som icke förut ålegat dem och som de sjelfva anse rentaf ruinerande. Flertalet innehaf va smärre hemmansdelar med på sin höjd 12: 20 tunnland åkerjord. På dessa hemmansdela erhålla de kontrakter för endast två år. Af d knappa inkomster, de kunna bereda sig genon brukandet af dessa små åkerlappar, skola de be tala arrenden och onera, utgöra körslor och dagsverken samt underhålla sig sjelfva och sine familjer. Att för hvarje år odla ett helt tunn land stenig och oländig mark kostar med all sä kerhet 150 rdr — en tillökning i utgifter, som de fattiga bönderna anse sig icke kunna bära. Der till kommer, att bönderna i Fjelkestads by efte den nuvarande säteri-innehafvarens tillträde ti Råbelöfs fideikommiss blifvit fråntagne en större mosse, som förut tillhört byn, men att bönderns det oaktadt fortfarande utan afprutning måste utgöra alla onera som häfta vid egendomen. Ett annat skäl till deras viäsran att utgöra dem ålagda dagsverken består, enligt deras egen ut sago deri, att majoren Kennedy låter, som de uttrycka sig, meja ned den präktiga skogen, äf ven den del deraf, som enligt deras förmenande obestridligen tillhör kronan, och bönderna anse sig hvarken skyldige eller berättigade att låna sin medverkan till hvad de anse som skogsåverkan. På fråga om någon uppviglat dem att vägra fullgörandet af de ingångna kontrakterna gafs till svar ett bestämdt och enhälligt nej, med tillägg att godsets bönder, utan föregående aftal eller öfverenskommelser, beslutit atticke fullgöra budningen att verkställa skogsarbete, med mindre go:lsegaren kunde med juridiskt giltiga handlingar styrka, att han har eganderätt till böndernas hemman. En deputation valdes och afsändes till majoren med begäran att erhålla de äskade upplysningarne, men blef snöpligt afvisad. Sedermera har fideikomissbrefvet jemte åtskilliga handlingar blifvit upplästa från predikstolen, men ingen al dessa handlingar bestyrkte säteriinnehafvarens rätt till mer än ett hemman, som blifvit inköpt till säteriet under 1700-talet, och dokumenter, som bevisa säteri-innehafvarens eganderätt till de öfriga hemmanen, lära i sjelfva verket icke heiler finnas hvarken i godsarkivet eller på något annat ställe. Då vi tillfrågade bönderna, om de öfvervägt det vådliga i deras ställning samt de följder, som deraf kunna föranledas, att de möjligen skola bli vräkta från sina hemman o. s. V., svarades: om vi arbeta på hemmanen tills vår fattigdom icke längre tillåter oss att fullgöra de hårda kontrakterna och vi då, utblottade på allt, bli drifna från hus och hem, hvilket måste inträffa inom mindre än ett par år, eller vi blifva jagade bort nu genast, qvittar oss lika. Kunna vi icke på några betingelser erhålla rättvisa, så är det en allmän öfverenskommelse mellan alla bönder i Fjelkestads socken att nästa vår utvandra till Amerika. Så lydde i korthet böndernas meddelanden. Major Kennedy har hos konungens befallningshafvande begärt att några bönder, om möjligt utan deras hörande, måtte genast bli vräkta från sina hemman; cmot de öfriga är rättegång an hängiggjord vid Willands häradsrätt, hvarest målet förekommer vid urtima ting den 18 i denna månad.