sin lunk å den omkring 2000 fot långa framkörsvägen tll S—arp, hvarifrån posten sedan beledsagades på rätta stråten, och kom så lyckrligt till Ulricehamn. Reflektionerna öfver en dylik postbefordring framkalla sig sjelfva, synnerhet då man vet att denna post medför ganska betydliga penningsummor, och är det icke tillfyllest betryggande att samma post sedan detta års början åtföljes af postiljon.