sådan förändring, att skogsvården och e1 jemnt fortgående, men icke brådstörtad skogsafverkning jemte odlingen, uppställa såsom hufvudmedel för kolonisationens be främjande och dessa trakters förseende mec en oberoende, välmående och stadigvarand befolkning, hvars verksamhet mera allvar ligt måste riktas åt det, som visserliger framhålles såsom hufvudsakligt ändamål men som oftast ej varit det — nemliger jordens odling och behöriga skötsel?. Der vid möter genast den frågan: huru skolt bristerna i afvittringsoch nybyggesförfatt ningarne för framtiden kunna afhjelpas oct på hvad sätt godtgöras hvad tillförene blif vit försummadt? Jo, derigenom att bifal lemnas till det redan väckta förslaget, at genom särskilda undersökningar må bestäm mas hvilka. af öfverloppsmarkerna i de norr ländska länen jemte Stora Kopparbergs lär iro af beskaffenhet att böra såsom hrono skogar bibehällas och användas. Men — under det ständerna velat att alla öfverlopps markerna skola till: kronoparker bibehållas inser friherre Gripenstedt — utan tvif. vel ganska välbetänkt — att endast sådana rakter böra bibehållas, som i anseende til leras sammanhängande läge, markens och kogens beskaffenhet, lägenhet till flottning, illfälle för afsättning af skogsalster, virkes ehofvet i orten o. s. v. äro till kronoparker ämpliga. Vidare framhåller friherre Gripenstedi rigten af den nya princip, som hädanefter vör vid afvittringar gifva åt skogsvården less tillbörliga plats bedvid odlingen. Om tändernas uttalade önskan skall realiseras, remligen att staten i vidsträcktare mån bör ippträda som skogsegare, så anser friherren rara i sin ordning, att, på samma gång om den enskilda odlingen genom afvittrin. sen befästes inom stadgade gränser, staten ;ckså låter afsätta och bestämma det omåde, som inom hvarje ort är till kronokog behöfligt och användbart? — och derör bör såsom grundprincip för afvittringen astställas, att vid uppgörande af afvittringsörslag och skiftesläggning afseende bör ästas såväl å det allmännas behof af kronokogar, som å de enskildes anspråk på odlingsägenheter. Vidare och med anledning af skogsstyrelens väckta samt af ständerna omfattade förlag, att äfven från oafvittrade skogar skulle, öre den allmänna afvittringen och alltså utan ammanhang med densamma, afsättas tjeniga marker till kronoparker, dock utan att inder derigenom lades för afvittring af kogsanslag till redan anlagda hemman och ybyggen, så anser friherre Gripenstedt i letta fall ingen allmän föreskrift böra medlelas, hvaremot undantagsvis inom lappnarkssocknarne och vissa andra trakter, der olonisationen hittills endast gjort obetydiga framsteg, den ofvan antydda åtgärden f en partiel afvittring vore ändamålsenlig; varemot friherren på det bestämdaste aftyrker bifall till kammarkollegii förslag att ybyggesanläggningarne måtte förbjudas, nda tilldess att afvittringsverket blifvit aflutadt, enär det skulle vara högst betänkgt att sålunda till en aflägsen framtid unantränga kolonisationens fortsättning. Men stället för hvad sålunda af kollegium förelagits, anser friherren sig kunna anvisa utägar, hvarigenom vådan af nybyggesäsendets missbruk skallkunna afvärja-, utan tt dess välgörande verkningars på samma ång tillintetgöras. Vi afbryta här redogörelsen för den inressanta framställniogen, hvilken vi oförfvadi skola fortsätta.