sorgen härom tillkommer ej det allmänna. Vidare framkastes vanligen det skäl, stt qvinnan, hvars bestämmelse i familjen är att vara maka och moder, icke kan förena de bestyr, henne i sådan egenskap åligga, med den verksamhet, hvarom fråga är; och detta argument eger giltighet hvad gift vinna angår. Må således hon sköta sina husmoderliga — pligter, uti hvilka likväl, isynnerhet vid barnauppfostringen, äfvensom i de fall, då mannen, till följd af sjuklighet eller oordentlighet, upphört att vara familjens verkliga stöd, den högre intellektuella bildning hon kan hofva förvärfvat, icke bör blifva gagnlös. Men så som samhällsförhållandena utvecklat sig, gifves det äfven ett stort antal qvinnor, som icke blifva gifta. Enligt uppgift, grundad på befolkningsstatistiken, skulle redan år 1855 fannvits i Sverge 283.578 flera qvinnor än män i den ålder, dä äktenskop är tillåtet. Hvad skäl skulle kunna framläggas till att förvägra detta betydliga antal större valfrihet beträffande yrke. Utskottet vill här erinra om det beslut rikets ständer vid sistlidne riksdag fattade i anledning af väckt motion i samma ämne, ehuru ej af samma omfattning, som den cna af de förevarande. I enlighet med utskottets hemställan, afläto rikets ständer till K. M:t en underd. skrifvelse, deri, med anmälan att rikets ständer för sin del ansågo tidpunkten vara inne att utvidga qvinpans rätt till anställning i det allmävnas tjenst, och att rikets ständer, hade sig bekant, det qvinnor i andra länder med fördel användes vid telegrafanstalter, postexpeditioner m. fl. dylika inrättningar, rikets ständer anhöllo, att K. M:t täcktes vidtaga åtgärder, hvarigenom tillfälle bereddes qvinna att erhålla anställning i sådan tjenstebefattning, som kunde för henne vara passande och till hvars skötande hon visade sig ega erforderliga! kunskaper och skicklighet. Enär den ena af de motioner, öfver hvilka utskottets yttrande blifvit infordradt, : endast sysselsätter sig med qvinnans rätt till anställning vid telegrafverket, hi:r utskottet förskaffat sig kännnedom om detl beslut, som af K. M:t i detta afseende fattats med anledning af berörda underd. skrifvelse, och dervid inhemtat, att sedan, med föranledande af en utaf enskild qvinna gjord underd. ansökning att varda i telegrafverk-ts tjenst anställd, K. M:t deröfver infordrat styrelsens öfver nämnda verk underd. utlåtande, och styrelsen sådant afgifvit samt på anförda skäl, som här nedan skola omförmälas, afstyrkt nådigt bifall till nämnda ansökning, K. M:t vid pröfning af denna sednare och i sammanhang dermed af rikets ständers under tiden inkomna underd. skrifvelse, medelst nådigt beslut den 10 Juli 1863 förklar:t, det K. M:t icke funnit skal frångå den af:K. M:t förut biträdda mening att en dylik anstälning af qvinna icke är i allmänhet lämplig eller med telegrafverkets sanna fördel öfverensstämmande; men att enär särssilda förhål-!1 landen någon gång torde förekomma, då s undantag frin nämnda regel skulle utan olägenhet medgifvas, såsom t. ex. ifall hu-( stru eller syster till telegraftjensteman an-9 ställdes vid station, der mannen eller bro1J dren vore tjenstgörande och der således 4 icke någon svårighet för besörjandet af de l utom stationen förefallande tjenstegöromålen t torde förefinnas, K. M:t, för att under dylika förhållanden icke göra en qvinnas anställande omöjligt, funnit skäligt förklara telegrafstyrelsen oförhindrad att, efter pröfning af omst ndigheterna i hvarje särskildt förekommande fall och med de vilkor rörande tjenstgöringsskyldighet och aflöning, hvilka kunde vara nödiga och lämpliga, i telegrafverkets tjenst till bestridande af arsistentbefattning antaga jemväl qvinna, hvilken behörigen styrkt sig ega härtill erq forderliga kunskaper och skicklighet. å De skäl telegrafstyrelsen anfört för sittt omförmä!rda afstyrkande af bifatl till den ifrågavarande framställningen äro: att tele-n graftjensten icke är inskränkt inom statioi nen, utan att tjensteman mäste äfven ansvara s för att ledningstrådarne mellan stationerna städse äro i behörigt skick; att han måste nästan ögonblickligen afbjelpa skador och bristfällighetar, som ofta inträffade på de långa och endast otillräckligt bevakade linierna, samt åtföljd af arbetsmanskap, till fots, i hvad väder som helst, stundom i djup snö, miltals färdas utåt hela linien, undersöka ledningarnes isolering, återförena afslitna trådar 0. 8. v., hvilka göromål ansågos vara för en qvinna föga lämpliga; att de täta och hastiga omflyttningar från en station till en annan, som af hvarjehanda orsaker påkallades och hvilka hvar och en stationstjensteman Qovilkorligen måste underkasta sig, icke heller syntes för ett Iruntimmer passande; att således qvinnors anställning på stationer med blott en tjensteman icke gerna kunde ifrågakomma; att åter en qvinnas tjenstgöring tillsammans med en eller flera männer på stationer med större personal, isynnerhet der tjenstgöring äfven under nätterna eger rum, svårligen vore med hennes sambhällsställning förenlig; samt att hvad särskildt anginge qvinnas anställning vid centralstation, på hvilken hela landets telegrafbefordring måste ordnas och hvarest en talrikare tjenstemannapersonal vore af nöden, sådant skulle medföra väsentliga olägenheter, i det att å ena sidan de öfriga stationernas tjenstemän vid mänga tillfällen skulle komma att ställas under qvinnobefäl och å den andra hennes sammanförande i samma vaktlag med mänverna, till och med nattetid, säkerligen icke kunde undvikas. Ohållbarheten af dessa skäl torde ickelr här behöfva ådagaläggas, enär telegrafsty relsen sjelf under fortsättningen af sitt be-la rörda utlåtande anfört huruledes man i åt. skilliga andra länder lyckats ordna förhål-lg landena så, att t. ex. i England, der telegrambefordringen besörjes ar enskilda bo-l1 lag, telegraferingen å de största stationer e besörjes uteslutande af qvinnor, hvilka ej hafva några bestyr utom stationen, och ill Schweiz såväl som i Norge — hvilket sednare land torde, så i afseende å liniernas! längd och möjligheten af deras bevakande p som i andra hänseenden, icke förete gynn-1 q 0 —-— As HO D -— HR 0 AR oc 0 Om m GÖ AD H Ae Dm sammare förhållanden än Sverge — qvinliga telegrafister äro anställda i statens