gande under en loge tillbragte det första dygne och der han till en början måste stilla sin hun fer med att äta af å logen befintligt korn, sta an diverse klädespersedlar samt matvaror, hvar bland några korfvar. Härmed lastad vände har tillbaka at staden, hvilken han kl. omkring 1 på natten passerade så nära att han såg ljus lys derifrån. I en skogsdunge någonstädes inon Brunflo socken hade han slagit läger och haf eld uppgjord, finnande medel dertill i en stuler väst, i hvars ena ficka strykstickor funnits för varade. Smörjande kråset med stekt korf m. m. hade han vistats på detta ställe så länge mat förrådet räckte. Deretter hade han begifvit sig öfver sjön åt södra hållet. Här hade han i Mys sjö, Oviken och Berg tillegnat sig hvarjehande som han tyckte kunde passa sig. Kommen til Åsarnes kapell, hade han brutit sig in i detta hvarest han sönderslagit tvenne jernbeslagna trä kistor, af hvilka dock endast den ena innehöl något al värde för tjufven, nemligen en kalk a silfver. En gång hade han blitvit fasttagen, mer lyckats äter komma fri. Han greps slutligen en skogskoja i Ovikens fjell, efter det han iklädd endast skjorta och byxor, men utan skodon, nära ett halft dygn hade 1 snö och slask och på isen öfver sjöar sprungit undan sina förföljare. — Carlstad. Förfärliga mord hafva den 13 dennes blifvit begängna af inhysesmannen Jon Jonsson i Strömmer å tomten Hökelund i Östervallskogs socken af Nordmarks härad. :Kronolänsmannen, som härom erhöll underrättelse kl. 2 nämnda dag, företog jemte biträde undersökning på stället; en gräslig och uppskakande syn mötte deras blickar vid inträdet i stugan, der hustrun, 42 år gammal, jemte sina 2:ne söner, den ene 8 och den andre 11 år, lågo liflösa på gplfvet med sönderhuggna och blodiga hufvuden. annen, 52 år gammal, som bekände sitt brott, dock utan att visa någon synbar ånger, infördes till Carlstads cellfängelse den 16. Man har sig icke ännu bekant bevekelsegrunden till det tredubbla mordet; men det antages, att detsamma, skett i ett anfall af sinnessjukdom, enär Jon Jonsson icke är begifven på starka drycker. — Åmål d. 16 Jan. Ett mord. Vid urtima vinterting härstädes, måndagen den 8 dennes var från cellfängelset i Wenersborg hitförd och för Tössbo häradsrätt inställd en arbetskarl, Andere Pettersson från Högsbyn i Ånimskogs socken, misstänkt för mord å 3ö-åriga enkan Sofia Carlsdotter, af hvilken han den 23 sistlidne November var instämd till Tössbo ting, med påstående om barnauppfostringshjelp för ett med henne sammanafladt, då 6 veckor gammalt barn, Anders Pettersson inställde sig då för rätten. men Sofia Carlsdotter uteblef och fanns den 23 på f. m. liggande död vid stranden af ett sund, som hon ötverfarit för att bege sig till Åmål (tinget). Hon hade från sitt hem afrest den 22 kl. I på natten. Ett vittne hade kl. .2 hört nödrop frän det håll der S. Carlsdotters lik sedermera päträffades, och hvad nemskare är, man hade under förmiddagen den 22 frärt motsatta stranden flera gånger sett någonting som rörde sig och förgäfves sökte resa på sig utan att man, dels i brist af båt, dels i ovisshet om föremålets natur och kanske inte minst af spökrädsla, kom sig för med att begifva sig ditöfver förr än morgonen den 23, då liket der påträffades. Tilltalade Pettersson, hade på besök från -kanalen. der han har arbete, under natten vistats hos sina föräldrar i Carlsdotters granskap. Han hade yttrat att ban skulle knäcka eller ?ge henne så att hon inte längt skulle komma. Af polisundersokningen och provincialläkarens utlåtande synes troligt att meningen endast vait att göra Carlsdotter urståndsatt att inställa ig vid tinget, helst det betydligaste yttre våldet ffat öfver båda knäskålarne, troligen tilltogadt Af en åra, som sedermera funnits afslagen. Afven ä flera andra delar af kroppen funnos märken efter yttre våld, och fastän inte: visst kunde sägas i och för sig ovilkorligen dödande. ansågos de dock tillsammans såsom den verkande orsaken till Carlsdotters död. — Petterssons fales, äfvensom modren och systern, de enda som reterligen under natten sällskapat med Petterson, misstänkas såsom delaktige i, eller åtmintone medvetande om brottet, men intet blef mot Petterssons och deras nekande bevisadt, utan kulle ransakniogen den 7 nästkommande Feyruari fortsättas, till hvilken tid Pettersson skulle celliängelset förvaras. Fadren skulle vid hemtingsäfventyr samt modren och systren vid 10 iksdalers vite, de sednare försedde med intyg rån deras själasörjare, då äfven inställa sig. — lansakningen leddes af t. f. domhafvanden med ioggrannhet och skarpsinne, (Å. w.)