STOCKHOLM den 3 Jan. Återblick på Dec. månad. Vare fjerran från oss all illasinnad lust att besvära en uttröttad allmänhet med några påminnelser om det, som redan är gammalt och utslitet: debatterna på riddarhuset, resignationen i presteståndet, oron och spänningen före afgörandets stund, jublet när segern var vunnen, telegrammerna, adresserna, de tysta glädjeyttriogarne i hutvudstaden — som, har man yttrat, tog ig ut såsom en enstaka mörk byggnad, medan hela landet var illumineradt? — eller de högljudda i landsorten, det starka gensvaret å vårt jubel från brödrarikena och det mera dämpade från främmande land. Och likväl, när allt detta ej skall beskrifvaen gång till, så fins liter eller så godt: som intet att hopsamla till en krönika för Dec. Men såsom ingress till detta lilla, som sålunda här är att säga om gamla årets sista månad, må kunna mes rätta användas den regeln, att ?uär slutet är godt, är allting god:?. Kunde på det förflutna årets räkning samma omdöme utsträckas till den! na sista af månadsrevyerna för 1865 samt : dess föregångare, sä ha vi naturligtvis in-! genting att invända mot en så välvillig nyärsgäåfva. : Då vi i vår sednaste återblick, efter sål noggranna studier som då kunde företagas, ; angäfvo antalet af i riksstånden väckta mötioner till omkring sexhundrafemtio, gjorde vi oss skyldige till ett underskattande af hrr riksdagsmäns evergi och upptinningsförmåga, som det är en oafvislig pligt att erkän na och afbedja. Precisa Eran är det oss omöjligt att antöra, men attantalet uppgår fill 700 å 800, ha vi af hittills tillgängligt riksdagstryek halt nöjet inhemta, hvilket -beriktigande till lättande af vårt samvete härmedelst antecknas. Oron före och glädjen efter den 7 Dec. ha så upptagit förnuft och alla sinnen, att man kuappt lagt märke till, att eller på hvilka vilkor riksgäldskontoret omsider lyckats skuldsätta landet för sednare och större delen af det ä förra riksdagen beslutna jernvägslån. Lika obemärkt passerade öppnandet af en ny jernvägssträcka, Ystad Biersjölagård, å Ystad-Eslörbanan. Det är sjelfklart, att äfven den vermländska jernvägsstriden, trots sin obestridligt stora vigt, hittills mest förts inför tankspridde ähörare, som föga gifvit akt uppå, hvad från motsatta sidor antörts. Emellertid föreligga nu så uttömmande inlagor i målet fråa båda parterna, dels i tidningsuppsatser, dels i ena nyhgen art trycket utkom wen broschyr, att beslutet synes utan i mycken tvekan kunna fattas. l Sedan ett genomtänkt, på gagnet och ej! på skenet beräknadt system för värt sjöförsvar aflöst principlöshetens långa oefterrättlighetstillständ, täster sig ett helt annat in-1 tresse, än förr, vid hvarje detalj af verk-! samheten på detta område. . Man har noga studerat vär förste monitors reseberättelse, !l från Stockholm till Karlskrona, och medl: tilllredställelse erfarit, att monitora n:o 24 redan gått af stapeln. . ; j En regeringens propösition till norska storthinget har väckt fråga om en ny organisation af de förenade rikenas konsulater. I samma riktning har ej längesedan en sak-l kunnig dansk man påyrkat en genomgripande . reform af sitt lands konsulatväsende. Om så lunda den åsigten gör sig gällande inom allal de skandinaviska rikena, att deras handels-! och sjöfartsintressen kräfva, att aflönade embetsmän anställas såsom konsuler å de vig-! tigaste främmande handelsplatser, medan man! naturligtvis önskar begränsa e för ändsmä-!! let nödiga, ökade utgifter till ett så mått-! ligt belopp-som möjligt, så är steget kort! till tanken på gemensamma svensk-norskdanska konsulater i utlandet. Dertill sluter sig sjelfmant ett annat förslag, som vi tro redn blitvit väckt från norsk sida: upphätvandet af de svensk-norska konsulsbetattningarne i Danmark och af de dansaa ditol( inom de förenade rikena, samt en mellan-: rikslag, som dels ålägger de lokala mya-s digheterna inom hvart och ett af detrelän-s deroa art ötvertaga omsorgen om understöd för skeppsbrutne sjömän m. m., dels reglerar sälunda uppkommande ersättvingsträgors afgöravde. ! Telegrafstyrelsens kungörelse om de af 1 konventionen i Paris föranledda nedsättnin-! gar i portot för vär telegrafkorrespondens med utlandet har ytterligare gifvitstyrka åt de lävge hysta önskningarne om en revision af de för den svensk-nörsk-danska telegrambefordringen gallande orimligt höga texor;! underhanaliogar derom sägs ock vara äl? bare mellan resp. regeringar. 1 Förberedd genom de härstädes hållna fö-r redrag, synes frågan om arbetareassociatio-u ners upprättande omsider på allvar ha kommit på dagordningen; i det ett sällskap bil-t dat sig eller är under bildning med ändaf mål ait dels sprida kännedom om sådana 8 föreningars uppgift och organisation, deis! med räd och dåd vara arbetarne behjelplige vid grundläggandet af associationer utai h ena elier andra slaget. Nästan samtidig: h har associationsiden sätt insieg i Danmark — från Kjöbenhavn omtalas tvenne helt nyss! gruudade associationer — och i Nörge be-In gynt att göra sig gällande äfven i andra t riktningar, än den hvari man der hittills uteb slutande tillämpat densamma. d ( ö e f Den pohtiska pressens ställning kan karakteriseras med de orden: hans hand skall vara mot alla och allas hend mot honom. Pressen mäste kriticera och hålla efter bäde vän och fiende; och allmägheten visar sin erkänsla genom att läta sitt oblida lynnel2 urladda sig i de mest stridiga anspråk och 9 de mest skiljaktiga eller rentaf motsatta fö d rebråelser och anklagelser mot den närgängne ch efterhänosne oranskaren : der råder så-tS9! (