vilja vara delaktiga i bolaget. Detta mi: nimum, som skulle ställas betydligt högre än det nu reglementerade, som gränsar nära till noll, skulle grunda sig på så sakkunnig utredniog, som kan erhållas. Hvad en eller annan kommun funne skäl att göra derutöfver, skulle lända den till heder, men ej till nedsatta premier. Städerna utvidgas i allmänhet för hvarje år, och risken växer sålunda öfverallt. Blott eldsläckningsväsendet står qvar på sin nollpunkt. Med allt hvad vi nu sagt hafva vi likväl ej besvarat den fråga, som utgör öfverskriften till denna uppsats: Huru länge skall man låta våra städer brinna ned utan att man genom ett ordnadt eldsläckningsväsende söker bekämpa eldens ödeläggelser?? Svaret torde nu utan vidare kunna affattas sålonda: Så länge brandförsäkringsbolaget vidblifver sin lvjhet i detta afseende och så länge dess styrelse slumrar sin ljufva säkerhetsslummer. Sålunda få väl ännu nägra städer brinna ned, innan man inser behofvet af annat än reglementen och protokol ler, för att vid lif bibehålla en institution af denna art.