rade den begärda bevillningen till statsrådet Sehmerling och Plener inlemnade sin afskedsansökan redan den 23, och i följd deraf höll kejsaren ett familjeråd för att allvarligt öfverväga rikets ställning. Resultatet blef ett beslut om de flesta ministrarnes afsked. Att grefve Georg von Mailat aflöser Zichy såsom ungersk hofkansler, bekräftar ryktet om ungrarnes andel i ministerombytet, emedan den sednare länge legat i strid med ståthållaren grefve Paffly, som afgjordt tillhör det gammalkonservativa ungerska partiet. Nödvändigheten att definitivt ordna handelsförbindelserna mellan Österrike och Italien blir allt mer och mer kännbar både i Wien och Florens. Allt sedan kriget 1859 stå de under en provisorisk regim, som omintetgör de omsesidiga garantier som stipulerades i 1851 års fördrag. I detta sistnämnda hade båda regeringarne medgifvit hvarandra de mest gynnade nationers rättigheter, hvilka genom sedermera med England, Frankrike och Belgien afslutna handelsfördrag blifvit betydligt utsträckta. Men Österrike kan ej skörda fördel deraf annat än genom att medgifva reciprccitet åt det nya konungariket, d. v. s. åt de annexerade provinserna, ty varor, som komma derifrån äro ännu underkastade de gamla fördragen med Neapel, Toscana och Rom; och fartyg från Livorno, Ancona och Neapel, lyda i Triest under de fördrifna regeringarnes konsularjurisdiktion. Båda staterna hafva derföre djupt intresse af förändring i en belägenhet som medför så mycket ömsesidigt obehag; men en sådan förändring kan naturligtvis icke inträffa förr än de politiska förbindelserna taga en gynnsammare vändning. NORD-AMERIKA. Från Newyork skrifves den 15 Juni: John Mitchell, den bekante irländske flyktingen och f. d. utgifvare af Richmond Enquirer, hvilken efter Richmonds intagande öfvergätt till Newyork Daily News redaktion, blef i går, på krigsministerns befallning, arresterad och förd till fästet Monroe. Han kommer sannolikt att anklagas för högförräderi. Rebellstaternas vicepresident Stephens och general Robert E. Lee hafva hos presiden ten Johnson begärt att blifva benådade. Rebellernas pansarskepp Missouri, det enda återstående skeppet af de konfedererades flotta i vesterns floder, öfverlemnades der 3 Juni, jemte officerare och manskap, vic Alexandria på Red-River i Louisiana, å unionsbefälhafvaren W. E. Fitzhugh. En deputation af negrer från Richmond an kom den 14 Juni till Washington, för att pe titiouera hos presidenten, att han måtte an ställa en undersökning beträffande den grym ma behandling, som de svarta rönt i Rich mond. De misshandlingar, som blifvit den tillfogade, hade blifvit anbefalldaaf genera lerna Halleck och Ord samt generaladvoka ten Patrick. Man kastade dem i häkte til Ihundratal blott dertöre, att de ej hade någr: pass, emedan deejkunnat förskaffa sig dylika och deras belägenhet ansågs af dem, genon detta behandlingssätt, sämre än under der tiden, då de ännu voro slafvar. Presidenter Ilofvade deputationen, att noga undersöka sa ken och med stränghet skipa rättvisa mo Ide svarta. Då underrättelsen om rebellgeneraler Kirby Smiths kapitulation ankom till rebell hären i Texas uppstod stor förvirring blant trupperna. De fordrade af officerarne sil sold och de bemäktigade sig rebellgenera .Jlen Slaughters person och fasthöllo honon så länge i Brownsville, tilldess han gic in på att utdela 20,000 dollars i sillve bland sina soldater. På alla orter frå Shreveport till Brownsville blefvo rebellrege Iringens magasiner uppbrutna samt vapen ammunition, proviant och kläder, ja till oci med bomull bortfördes af soldaterna. ——KH 0