STOCEHOLM den 3 Juli. Bref från Daumark. Köpenhamn den 27 Juni. Slesvig företer för närvarande ett förunderligt brokigt skådespel. De båda tyska stormakter, som, i kraft af freden i Wien, gemensamt besitta hertigdömet, ligga ständigt i lufven på hvarandra. ska partiet är nu både större och mycket mera utprägladt, än det någonsin förut varit. Personer, som fordom voro ljumma eller liknöjda, ha nu blifvit ifriga danskar, och många, som förut voro missnöjda med l. den danska regeringen, derföre att de tilll sin natur äro motståndare till alla regerin-. gar, ha nu under den kejserlig-kungligösterrikiska och kongl. preussiska gisseln. lärt sig inse, att de aldrig kunna få det bättre än under den milda kongl. danska . Det danska partiet utgör det! regeringen. öfvervägande flertalet i något mer än halfva Slesvig. Ju sydligare man kommer, desto mindre utprägladt är det, men i detta hänseende mäste likväl ett undantag göras för Flensborg, som, ehuru det till en stor del är en tysktalande stad, ändock räknar många flera danskt än tyskt sinnade invånare. Hufvudsätet för det augustenborgska partiet är staden Slesvig, denna urgamla danska stad, som ännu gömmer många historiska minnen från Danmarks lyckliga dagar. Här residerar den s. k. landsregeringen, hvilken uteslutande består af augustenborgska anhängare. Detta parti är i det hela mest spridt i til hehandlas, och den treåriga tjenstetiden i den preussiska armån ha gifvit den tyskt sinnade befolkningen afsmak för införlifvandet med Preussen, och annexionsplanerna ha alldeles ingen framgång i Sydslesvig. För att afhjelpa detta, söker nu den preussiska regeringen vinna det danskt sinnade Nordslesvig, för att genom dettas hjelp omöjliggöra augustenborgaren. För detta ändamäl har en prins af HohenloheIngelfingen blifvit sänd upp till Nordslesvig, der han, förbigående de augustenborgskt sinnade tjenstemännen, personligen undersökt förhållandena genom att utfråga de mera framstående männen bland den danskt sinnade befolkningen. Prinsen har uppträdt med märkvärdig liberalitet samt med indignation åhört de många och befogade klagomål, som förts öfver de lokala tjenstemännen. Han har till och med gått så långt som att förklara, att det lika litet var förbjudet att hissa dannebrogen, som det var tillåtet att begagna den slesvigholsteinska flaggan. Ehuru han uppträdde såsom en vän och beskyddare af danskarne, är det dock ingen som tror, att denna plötsligt påkomna vänskap är ärligt menad. Timeo Danaos et dona ferentes? är en sats, som eger full tillämpning på nordslesvigarnes sinnesstämning mot Preussen; men å andra sidan är hatet mot det augustenborgska partiet så starkt, att man, för att tillintetgöra detta, icke skyr att ingå hvilken allians som helst. Under detattdet danskt sinnade partiet för närvarande stödes af Preussen, tagas augustenborgarne under armarne af Österrike; men denna allians är säkerligen lika litet allvarligt menad som preussarnes med danskarne; ty Österrike ar intet ögonblick upphört att arbeta på Slesvig-Holstein i personalunion med Danmark under Kristian IX. skall dock näppeligen någonsin segra, oaktadt också den har åtskilliga både uppenbara och hemliga anhängare här i Danmark, isynnerhet i hofkretsarne; ty den finner, intet bifall hos befolkningen hvarken i konungariket eller i Slesvig, emedan man inser, alt ett sådant afgörande under nuvarande förhållanden inom kort tid skulle ställa hela Danmark i beroende af Tyskland. Det heter nu från Berlin, att de båda tyska stormakterna blifvit öfverens om att instruera sina civilkommissarier att vidtaga förberedande åtgärder till provincialständernas inkallande. Till och med om detta skulle bekräfta sig, skall det dock craga om mera än ett halft år, innan ständerna kunna inkallas; ty flera nya val skola absolut företagas, hvilka enligt gällande föreskrifter icke kunna fullbordas på en kortare tid. Efter all sannolikhet skall den danska minoriteten komma att utöfva ett alldeles afgörande inflytande på sakens definitiva resultat, och såvidt jag känner sinnesstämningen, är minoriteten fast besluten att fordra det danska Nordslesvigs införlifvande med Danmark, och hvarje för ök att förmå det att uttala sig för en personalunion skall bli fruktlöst. Efter hvad som förljudes, skall Hans Kriger från Bivtofte, hvilsen otvifvelaktigt måste anses såsom de danskt sinnades ledare inom ständerna, ha uttalat sig i denna riktning till Heltzen och Hegermann-Lindenerone, som försökt omvända honom till Slesvig-Holsteinismen. En af Köpenhamns mest omtyckta prester pastor Bloch-Suhr blef, då han för någon tid sedan vistades utomlands, föremål för ett skändligt förtal, i det att rykten utspriddes, att han st:tt i ett osedligt förhällande till sina qvinliga nattvardsbarn. Dessa rykten ha erhållit ett sådant omfång och en så stark spridning, att han redan betecknades såsom den danske Lindbäck?. Han har dock varit nog lycklig att vid sin hemkomst komma upphofsmannen till dessa rykten på spåren, en på starka drycker begifven person af god familj, hvilken Inom sjelfva . landet finnas tre partier: ett danskt, ett. augustenborgskt samt ett preussiskt. Detdan-l de, sydslesvigska städerna samt I en del på d2 kringliggande riddaregod. sen. Det preussiska partiet är icke mycket talrikt och räknar blott enstaka medlemmar, spridda öfver hela hertigdömet. -Detl barbari, hvarmed de preussiska rfekryterna Denna politik .