cänslofulla menniskor, i hvilken han, som varit född döfstum, beklagar att han vid en kunglig nammsdagssalut på Leckö slott, 1862 förlorat icke blott hörseln, utan äfven en bit af ena benet och armen, samt anhäller om medel att intagas på Manillaskolan i Stockholm?. Mannen i fråga var dock icke värre döfstum, än att han såväl vid polisförhör som vid med honom hållen ransakning kunde med ljudhg röst erkänna sig skyldig till de förseelser, hvarför man beröfvat honom friheten.