1 konungen frambära petitionen, och hv gos till komiterade: generalöjnanten Akrell,) hvar cpeditionschefen Brandel, notarien Ljung-Lut! rg, kammakaren Schuldheis och blecksla-par aren Granholm. end Petitionen är af följande lydelse: mot Stormäktigste Allernådigste Konung! kyr Undertecknade, ledamöter af Stockholms sam? ar älle, som med stora bekymmer tagit kännedom l m den fastställda planen till Nybrovikens ut: tisn yllning, våga i underdånighet fästa Eders Kongl. I des faj:ts nådiga uppmärhsamhet på de, efter väårlsan nening, välgrundade betänkligheter mot nämnda lici öretag, hvilka vi tro hyllas a ojemförligt största elen af hufvudstadens befolkning, deruti säkerI igen äfven inbegripen den kor oration, som utan ber röfning fattat det förhastade beslut. hvars skadson iga följder vi ansett för en oeftergiflig pligt att!sen öka, om möjligt, afböja. Hv Då det beslut, att hos Eders Kongl. Maj:t i hvi nderdånigthet anhålla om ändring af den under ) NV en 26 Apriil 1861 gillade plan för Nybrovikens ost rdnande mn. m., hvarmed Stockholms stads dik illmäktige : förlidet år så obehagligt öfverraskade I ho: ufvudstadeens invånare, stödjer sig på ett af sär ret kilda komiiterade utarbetadt förslag, utbedja vi d ss att få ii korthet påpeka den Helt och hållet e lusoriska tbeskaflenheten af de förmenta fördebe; ur för hufvudstaden, hvilka i komiterades förde lag framhåållas såsom verkningar af den åtgärd på e föreslå. så Komiteracde anföra, att inom ej aflägsen framk id sannoliikt en icke ringa del äfven af den y törre sjöfarten skall draga sig till Laduj årdsandets strand, och af detta skäl påyrka de ett fo skyndsamt ordnande af hamnarne vid Ladugårdsha andet. Urdertecknade, som anse skäl finnas för hy komiterade: åsigt i förra hänseendet, kunna äf-!k ven instämma 1 deras yrkande i det sednare. Men derenot, hvad beträffar det af komiterade I . föreslagna nedel för ändamålets vinnande, eller öf atfyllnimger af ett för hufvudstadens gagn och de skönhet vistigt vatten, befinna vi oss i en prinlig cipiel meningsskiljaktighet med komiterade, I kä stadsfullmiktige och dessas beredningsutskott. tol Ty vi kuna ej frångå. att för sjöfarten vattnet är icke allaast minst lika nödvändigt, som op a lagsplatserför längre tid? för kommande eller år afgående v.ror, utan ock vida oumbärligare, än ve det utrymne för jernvägsspår, som komiterade I da ansett sig öra beräkna, emedan, enligt deras l de åsigt, sådana ej kunna undvaras vid hamnarne i en stad, som eger jernvägsförbindelser. I följd af denna vår uppfattning af sjelfva hufvudvilkoret. för all sjöfart, är det naturligt, atto! vi icke, i likhet med komiterade och stadstr fullmäktige, anse vare sig den mindre eller ?den I m större sjöfartens intressen bäst befrämjas genom den föreslagna utfyllningen af ett för densamma behöfligt vatten — skulle ock derigenom tillfälle P beredas till ett kostsamt ordnande? af kajer, e! upplagsplaser och jernvägsspår. Vi befara verkI ligen att ala dessa anordningar, utförda på ber if kostnad afdet för gagn och trefnad lika vigtiga I D vattnet, er gång skola utgöra ?dyrbara prof på bristande förutseende? ; ty trafikens natur är sådan, att kommande och afgående varor? ej) St ens genom trollmakten af tre trädrader tilll kt tvenne alleer? låta sig lockas till den präktiga. in 240 fot breda strandgatan, om på den platsen un; saknas andra för trafiken ännu vigtigare vilkor. Deraf fölljer, att vi ej med samma ögon, som de ofvan berörda auktoriteterna, kunna betrakta de förespegslade fördelarne af den i en olycklig e stund föresslagna utfyllningsåtgärden. 1 Hvad amgår de sanitära fördelarne, tillåta vild oss uttala .den mening, att sundheten skall lida vida mera af den kärrtrakt, som genom utfyll-s ning uppkommer, och af det från sjöbottnen uppla tagna mudider, som hufvudsakligen skall bilda den tillämmade upplagsplatsen, än af vattnet il: Nybrovikemn, hvilket, sedan det en gång blifvit! u upprensadt, såsom nu redan i väsentlig månlj, d 1 skett framför den först afsedda kajanläggningen, lätteligen kan hållas rent, om man endast förbjuder det hitills der föröfvade oskick med soporsla och annar orenlighets nedkastande. 1 En ann. fördel, likaledes af de komiterade förespeglal, skulle bestå i det genom utfyllnin-1, gen vunn: tillfället till en ny behöflig landkommunikatior från Ladugårdslandet till Blasiehol-l4 men och öfver denna till staden inom broarna. I; I afseende härpå få undertecknade förklara, attl:; det är oss fullkomligt obekant när och huru det omtalade Ibehofvet gjort sig så känbart, att Ny: brovikens utfyllning deraf kunde rättfärdigas. Icke heller förstå vi, huru en bro från Blasie holmen tilll Logården och hvilken bro måste i hög grad bli störande för sjötrafiken, kunnat anföras såsom ett motiv for ett betänkande, hvilket högtidligem börjar med att ådagalägga Stockholms behof af ökadt hamnområde?. Man har äfven sagt, att genom den föreslagna förändringen af den år 1861 fastställda plan skulle t l vinnas en förlängd kaj. Vi tro oss endast beI höfva erinra om, att detta påstäende grundar sig a I på en uppenbar grof missräkning, som vi visserd ligen ej lunna förklara, men som icke destomin. e e dre är fatisk. Men hilre, än att fortsätta med granskningen , af sådan. skäl, vilja vi till slut påpeka de in-. kräktningar å hufvudstadens vatten, som, afgiltiga anlelningar, tyvärr ej kunna undvikas, och hvilka inör dem, som erkänna behofvet af ökadt hamnomide?, borde utgöra bjudande skäl mot den föresagna utfyllningen af Nybrohamnen: För sammanbindningsbanan och åtskilliga i sammanhang dermed stående kaj-anläggningar komma hmndratasentals qvadratfot vattenområde 5 e k h li hamnem vid Ragvaldsbro, i stadsgårdshamnen n d och vid Clara att igenfyllas och försvinna. Skall då ytterligare utan all nödvändighet, till skada Sloch, vi tillägga, till van rydnad för vår fordom 8 I så vackre hufvudstad, äfven hela Nybrobamnen 1 I samt dessutom en del af Ladugårdslandsviken jr ) förvandles till land, kanske för att tjena till upp: 1) lagsplats för byggnadsskräp och bränvinsfasta; er! — n g Undertecknade anhålla således i djupaste unTI derdånigihet, det täcktes Eders K. M:t, med unk I derkännamde af den af stadsfullmäktige förordade ir plan, bessluta att arbetena för Nybrovikens ordje I nande skiola fortgå i enlighet med hvad Eders K. M:t dden 26 April 1861 fastställde. Vi kunna 1 icke hellter underlåta att fästa Eders K. M:ts nå1 ldiga uppmärksamhet derå, att det vilkor, hvaraf 2I Eders pd M:ts bifall till den förändrade planen ch I gjordes tberoende — nemligen att de arbeten, it, som för ett ändamålsenligt ordnande af vattenär afloppet från träskrännilen och de densamma I omgitvande stadsdelar erfordras, omedelbarligen, så fort efter verkställd afvägning fullständig plan mI dertill hunnit uppgöras, skulle på stadens bem. kostnad bringas till utförande? — att detta ytidterst vigtiga vilkor ej blifvit uppfyldt. Betydenha heten af denna försummelse ligger i öppen dag: en undersökning, rörande ofvan! erörda vattenafi ledning, kan ju möjligen leda till ett sådant reY I suitat, att det utfyllnin sarbete, för hvilket samväll ma vattenaflednings behöriga ordnande var ett beI vilkor, måste inställas — sedan stora kostnader för derå redan nedlagts och obotlig skada skett. cke Äfven från finansiel synpunkt måste det för st Jen så tungt beskattad kommun som Stockholm, ust I och der en mängd ytterst vigtiga företag måste af, åsidosättas i anseende till stadskassans svaga och I ställning, det vara ytterst oklokt att belasta staett dens dritsel med en utgift af 3 å 400,000 rdr för hos I ett obehöfligt och skadligt fyllningsarbete, obe de. räknadt den betydliga kostnad, hvartill redan det li primitiva planen beräknade arbetet af sammr 85 I slag uppgår, . att Med djupaste trohet, vördnad och nit fram yCehärda. så de St. AK. är EK. M:ts tropligtigste undersåter. yrTe —— 22 nmeam tilllunaLi.nan och då hatruckta? nresterps