krigsbefälet inkomma. Stockholm d. 30 Mars 1865. På beredningsafdelningens vägnar: S. 4. Sandels. C. E. Ljungberg. UTRIKES. FRANKRIKE. Lagstiftande kårens plenum den 1 April var icke så stormigt som de föregående dagarne, oaktadt det amendement, som diskuterades, rörde en af de hetaste frågorna, frågan om valförsamlingar. Den bekanta rättegången mot de 13 utgjorde naturligtvis det förnämsta diskussionsämnet. Garnier-Pagås försvarade minoritetens amendement, som ogillade lagskipningen i denna rättegång. Jules Favre förauläts sedermera att taga ordet för att svara Granier de Cassagnac, som icke vill höra talas om nåot slags frihet. Statsrådets president uitry genmälde å sin sida Jules Favre. Han förklarade, att regeringen aldrig skulle tillåta permanenta valkomiteer. Naturligtvis blef han lifligt applåderad af majorite ten. Amendementet förkastades af 233 röster mot 17, en siffra, som visar att grund satsen fri församlingsrätt är mycket mindre mogen inom lagstiftande kåren än pressfrihetsprincipen, hvilken, såsom vi i går nämnde, lyckades erhålla 63 ja mot 187 nej. Monitören tillkännager nu, att f. d. ministern Boudet blifvit utnämnd till sekreterare i senaten. ENGLAND. Underhuset sysselsatte sig den 31 Mars med de nyligen i franska senaten hällna diskussionerna rörande Septemberkonventionen och möjligheten af, att påfven skulle taga sin reträtt på det britiska området. Lord Palmerston tvekade icke att, på samma gång han försäkrade om sin och regeringens högaktning för påfven såväl personligen som i hans egenskap af katolska kyrkans öfverhufvud, förklara, att regeringen för 18 månader sedan, under förutsättning af möjligheten att påfven skulle vilja lemna Rom, låtit erbjuda honom att slå sig ned på ön Malta. Hvad beträftade att gifva honom gästirihet i konungariket, förklarade lorden, att detta skulle vara ett kätteri och en politisk motsägelse. GREKLAND. a Konung Georg har genom ett dekret af den 8 Mars utsatt deputeradevalen till den 14 Msj: Inrikesministern hade genom cirkulär till alla myndigheter hos dem inskärpt att afhålla sig från all inverkan på valen. Ett annat dekret förordnar åtskiljandet af Cephalonias och Korfus förvaltning. TURKIET. Bland turkarne i Konstentinopel har ett reformparti bildat sig, hvilket uppgifves redån räkna 80,000 anhängare och som gifvit in ansökan till divanen om erkännande såsom särskild sekt. Det vill icke fira Ramadan, vill afskaffa månggifte bland sig göra koranen allmänt bekant genom att trycka den samt träda i broderligt förhållande till öfriga trosbekännelser, som ha ett heligt ursprung, AMERIKA. Från Newyork skrifves den 22 Mars: Sydstatsgeneralen Hardee har med 20,000 man dragit sig tillbaka mot Raleigh. Sheridan har förstört alla broar öfver Jamesfloden mellan Lynchburg och Richmond, äfvensom alla jernbansbroar mellan Stanton och Charlotteville. Ett talrikt besökt folkmöte i Wilmington har förklarat konfederationens sak hopplöst förlorad, samt uttalat sig för staten Norra Carolinas återvändande till unionen. Starka öfversvämningar i Pennsylvania hafva bortfört Newyork-centralbanans bro vid Rochester, anställt stor förödelse på Erie-jernbanan, samt i Rochester förstört egendom till ett värde af fiera millioner dollars. Franska postångaren Bearn hade förolyckats vid Bahia den 27 Febr. samt skepp och last gått totalt förlorade. Passagerare, manskap och post hade biifvit räddade. Montevideo har kapitulerat och fred blifvit afsluten. Dess allierade fiender intågade i hufvudstaden. Flores öfvertog regeringen, undertecknade ett för Brasilien gynnsamt fördrag och afslöt en allians med nämnda stat mot Paraguay. Underrättelserna från Måto Grosso voro gynnsamma för Brasilien. Uti Port au Prince hade en -betydande brand lagt 400 hus i aska och gjort skada för 8 millioner dollars. (Insändt.) Ett norskt rederi emot ett svenskt, om skade