endast 20—30.000 hästkrafter blefve anvanda, så skulle dock härigenom betydliga verkstäder nppstå och gilva sysselsättning åt 30—-40,000 man, hv.lka med sina familjer skull: utgöra ansenliga febrikssamhällen, de der snart borde uppväxa till stora fabriksstäder. När man således, enligt hvad förut är lanfördt, vid användandet af vatten i stället för ånga har en vinst af 5! å 11!2 öre pr hästkraft i timmen, så skulle vid användandet af 130,000 hästkrafter i Göta elf, framför begagnandet af ånga, vinsten blifva för år omkring 25 å 50 millioner rdr, eller, om blott 30,000 hästkrafter användes, 5 å 10 millioner. En sådan fördel, me nade talaren, bör bidraga att utjemna olägenheterna af dyrare råämnen och mindre arbetsskicklighet samt ait möjliggöra en täflan mellan svenska och utländska industriidkare. Kapitalvärdet af en sådan nu oanvänd kraft har man i Sverge svårt att göra sig ett begrepp om; men annorlunda är förhållandet hos folk med mera uppdritven industri, t. ex. i Frankrike. Der förhyr man vattenfall eller vattenkraftmaskiIner pr hästkraft; priset är olika efter läge och transporttilleång, men utgör vid gynnsamma lägen 115 rdr pr hästkraft, motsva rande ett kapital af 1900 rdr och med mindre gynnsamt läge 1050 rdr. Med tillämpning häraf skulle kapitalvärdet af Göta elts 130.000 hästkrafter utgöra 136 å 247 millioner rdr, eller för 30,000 hastkrafter 31!2 å 57 millioner, och tör 100 hästkratter 190.000 å 105.000 rdr. Dylika rika, nu oanvändbara krafttillgångar finnas utom vid Göta elf på många orter i vårt fädernesland, erbjudande gynnsamma belägenheter fär anläggande af industriella verk såsom vid Motala, Skärblacka, Fiskeby, m. fl. ställen efter Motala ström, hvars naturkraft man endast i Norrköping i någon ansenligare mån begagnat sig at. Talaren omnämnde derjemte att vi äfven här i Stockholm hafva en obegagnad krafttillgång nemligen vid 7: orrström, der visserligen en o!ägemhet af Mälarens och Saltsjöns omvexlandete vattenstånd förorsakas, men dock ej viärre, än att naturkraften kunde användas antingen Saltsjön ell r Mälar.n står högst. För att emellertid dylika krafttillgångar skola kunna med tördel användas för ett sådant läge, att firaktkostnaderna ej tära de på drifkraftem vunna besparingarne, Göta elt eger företräde af gynnsamt läge med lätta sommariransporter, och äfven vintertransporterna böra genom Herrljungabanan blifva bättre. Hvad särskildt Trollhättan beträffar, ansig talaren dess kapitalvärde vara så stat, att dess nyttiggö rande väl kunde bäa en 34 mils jernväg till Wenersborg sam derjemie omkostnaderna för en kanaliering och derigenom vunnen förflyttning :f naturkraften. Lilla Edet erbjuder på nän häll gynnsam byggnadsplats utan betydiga kostnader, men äfven här kunde en kanalisering befrämja industrien och i förexing med sluss äfven sjöfarten. Vid Önmäs och Hutvudnäsö invid Wenersborg fimes utrymme för an: läggningar af vattenverk, och plan för en större sådan anläggning är redan uppgjord. Tal. ansåg sig sälunda hafva ådugalagt: att vattenkraften är den enda för oss användbara drifkraften för fabriksdrift, den enda som vi kunna använda med hopp att kunna täfla med utlandets industriella verksamhet; — att vi uti den billiga drifkraften ega ett kapital, hvarå räntan kunde komma vår industri till godo och utgöra en förtjenst, som hittills förlorats; — att det sålunda är en olycklig misshushållning att våra industriidkare låta ett sådant kapital ligga dödt, och arbeta med liten eller ringa vinst, en misshushållning som (drabbar hela befolkningen, som nu måste betala högre pris å industriprodukterna, hvilka fördyras genom bruket af ånga, hvareaf åter härflyter att man måste använda kconstlade medel tör att hålla den inhemska imdustrien uppe, hvilket borde vara obehöfligt. Talaren anmärkte äfven det egna förhällande, att man uti bäckarne och åarne tager reda på den ofta otillräckliga naturkraften, hvaremot de stora floderna, hvilka ofta kunde billigare tillgo dogödras, lemnas åsido. Det är likväl för vettenkraftens förmånliga bruk nödigt att man har öfverskott af densamma. Fördelarn2 deraf äro: att man kan spara menniskokreft, vinna raskare tillverkning, mindre ränteförlust och ofta billigare ullverkning samw kan lättare införa förbättringar och i miån af behof utvidga fabriken. Till slut fäste talareen uppmärksamheten derpå, huru man i utländska städer, t ex. i Genua, förstår attamvända vattenledningsvatten såsom drifkraft för mindre anläggningar, hvilket icke är möjligt t. ex. i Stockholm, der vattenledningsvattnets användande för sådant ändamål blir för dyrt. Efter olika presshöjd skulle sådant vatten här komma att kosta för en hästkraft pr timma 2: 50 å 1: 44. För sådan användning härstädes vore det nödigt att vattenledningsvattnet kostade: endast !10 af detta belopp. L