om den hiligaste och mäångfaldigaste rörelse: svarta män i pittoreska drägter ridande, stundom två och två, på trilska äsnor; kameler lastade med hvarjehanda effekter eller utstyrda med besynnerliga tornbyggnader, ambulanser med sjuka soldater, en marketenterska på en åsna och försedd med ett lika stort som ovanligt parasoll, alltsammans i förgrunden, omgifvet med! dammoln och omvexlande med gulstekta cactusgrupper; längre bort de talrika i dam framryckande kolonnerna och bagagetågen; konstnärliga grupperingar och det säkraste utförande i de minsta detaljer; det hela så till ämne som framställning egnadt att väcka åskådarens intresse och behag samt kännarens beundran. Föredraget, som denna gång hölls af prof. C. ÄÅ. Angström, handlade om: Hvilket slags drifkraft är för oss lämpligast vid fabriksdrift för industriella ändamål? Talaren framhöll först och främst, att vid bedrifvandet af industri, som afser förädlande af råämnen, betingas de ekonomiska fördelarne vid arbetet af priset å råämnet, produktionsoch transportkostnaderna samt försäljningspriset älvensom att första vilkoret för industriel utveckling är lätta och beqväma transporter genom jernvägsoch vatteskommunikationer, emedan priset såväl å råämnet som den förädlade varan eljest blir så högt, att utvecklingen af en inhemsk industri derigenom omöjliggöres. I detta afseende ega vi inga företräden framför utlandet. Vi hatva icke desto mindre stora resurser att med fördel kunna täfla med utlandet genom vår tillgång på en drifkraft, hvars billighet minskar kostnaden för frambringandet af den förädlade varan. Derpå uppdrog talaren en skildring af fördelen vid användandet af tekniska motorer framför de lefvande, hvilka sednare numera äro så dyra och tillika i mänga fall oanvändbara, såsom icke kunnande lemna tillräcklig kraft, t. ex. i fråga om valsverk, ångbåtar, lokomotiver, m. m. Exempel anfördes visserligen på användandet af ett stort antal personer, såsom för uppresandet af Alexanders-pelaren i Petersburg 2631 personer med 62 gångspel och 186 biocklyg, men såsom ett motstycke, bevisande den mekaniska kraftens företräde, nämndes upplyftandet medelst trenne hydrauliska pressar af ett utaf :ören till Britanniabron, 460 fot långt och vägande 45.000 centner, liksom förflyttandet af Great Eastern från dess bädd. Beträftande valet mellan vat ten och ånga, så är detsamma från mekanisk synpunkt likgiltigt, men härvid är det kostnaden. som bestämmer företrädet. Drifkraftens pris är beroende dels af anläggningskostnaden för maskinerna, dels af drittoch underhållskostuaderna. Dessa kostnader äro väl för olika ställen olika, dock eger öfverhufvud vattenkraften ett betydligt företräde. Sålunda beräknas att då ångkraften kostar i timmen 6 till 12 öre pr hästkraft, utgör kostnaden för samma tid och kraitmått vid användandet af vatten endast 4 till 5 öre pr timme, således blott 105 å Y3o:del af hvad ångrraften kostar. Priset för ångkraften beror nalurligtvis raycket på hvad stenkolen kosta, hvilket åter är omvexlande för olika platser, och härvid anmärkte talaren det egna förhållande, att stenkolen fås billigare i Göteborg än i London. Detta beror derpå, att våra svenska med trälast utgående fartyg finna sin räkning vid att för ganska läg fraktkostnad h mföra stenkol säsom ballast, hvaremot de danska med spanmål utgående fartygen ej gerna taga sådan nedsmutsande ballast, hvadan stenkolet i Köpenhamn af samma skäl som i London bliiver dyrare. Hvad som det oaktadt äfven i Göteborg liksom i allmänhet i Sverge försvårar industriens utveckling är: dyrare råämne, mindre arbetsskicklighet och högre räntor. Vi måste således för att med fördel kunna täfla i det a afseende med de stora indusiriidkande länderna tillse, att vi kunna använda en billigare drifkraft — och en sådan står oss också till buds i snart sagdt obegränsadt mått, om också icke öfverallt. Bland platser, der sådan tillgång i rikligaste målt förefinnes och hvilka äfven ega fördelen af goda kommunikationer, nämnde talaren Wenersborg, Trollhättan och Lilla Edet. Vid Wenersborg är Wenerns enda utiopp och den vattenmassa, som här tränger sig fram, utgör i medeltal åtminstone 20 000 kubikfot i sekunden, motsvarande en nuturkraft af 260.000 hästkrafter för den sammanlagda fallhöjden af 130 fot för Wenersborg, Trollhättan och Lilla Edet, då följaktligen, enär man af vattenkraft bör kunna tillgodogöra sig 50 proc., 130.000 hästkrafter kunde blifva disponibla för industriella ändamål. Då uti England för hela detta lands jernproduktion och jernförädling användes en drifkraft af 242,000 hästkrafter, så finner man att ensamt Göta elf lemnar mer än hälften af detta belopp. För hela den preussieka industrien användes en drifkraft af 100—120,000 hästkrafter, således ej fullt uppgående till det belopp Göta elt ensam lemnar. Men om nu af Göta elfs tillgång