greppen derhän, att hvad som bort utgörs medel har blifvit ändamål. Icke allenast en skilda personer med vidsträckta insigter och kapitaltillgångar hafva egnat sin verksam. het åt bildandet af bolag; man fann det icke tillräckligt eller åtminstone att det icke gick fort nog att komma till det önskvärda resultatet, antingen en kommission för bolagets bildande eiler ett premium å de för stiftarne afsatte aktier, utan man bildade först bolag i hufvudsakligt syfte att stifta andra bolag. Utbringandet i marknaden af aktieföretag har så blifvit satt i system, att en ordentlig priskurant deröfver skulle kunna upprättas. Så t. ex. betalades istifrarearfvode för ett bankbolag från 6000 till 10,000; för ett första klassens hotellbolag 3000 ull 5000; för ett grufvebolag eller manufakturföretag 1000 till 3000. Såsom särskild rubrik bland de nybildade bolagens skulder upptogs: Utgifter med anledning af bolagets stiftande?, hvilket ofta utgjorde ett så betydligt belopp, att man under loppet af flera år måste amortera detsamma, för att ej behöfva alliför mycket inskränka första årets utdelning) på aktierna, hvilket naturligtvis skulle hafva menligt inverkat på deras marknadspris. Då emellertid publiken, som skulle betala alla dessa extra utgifter för den ovissa fördelen att blifva delegare i ett bolag, som ännu icke fanns till annat än på pepperet, började finna dessa utgifter i och tör bildandet af bolag alltför dryga, måste någon annan utväg uppletas för att åtkomma ersättning för bolagsbildandet. Ganska fintligt ut tänkte då dessa bolagsstiftare, att om de gjorde sin vinst beroende af öfriga aktieegares fördel, så skulle publiken blifva bättre till mods. Man sätte sålunda, i stället för en plump, i ögonen fall. nde, summa för stiftandet af bolaget, vissa andra vilkor, som ledde till samma resultat. Så t. ex. förbehöllos stiftarne optionsrätt, under en viss tid, till ett visst antal aktier. Lyckades det medelst allehanda förespeglingar uppdrifva aktiernas marknadspris innan stiftarnes optionsrättstermin var tilländalupen, så erhölls genom detta premium ofta en ganska rundig ersättning för besväret. Ew annat sätt bestod deri, att hvarje aktie förseddes med en tilläggsaktie, hvilken, utan att derå blitvit gjord någon inbetalning, berättigade, under loppet af femton ända till femtio år, innehbafvaren att uppbära en utdelning motsvarande 10, 15 eller 25 4 af den utdelning, som årligen kunde på hufvudaktien belöpa. Måhända är denna anordning eu fransk uppfinning. Den benämning af action de jouissance?, som dessa papper erhållit, är svår att öfversätta, såvida man ej skulle taga sig friheten kalla dem: tärande aktier?. I Alla de konstgrepp, som blifvit använda, för att i allmänna opinionen till sin spets uppdrifva de lysande förhoppningar man gjort sig om i lindan liggande bolags blifvande verksamhet och kraftutveckling, äro af en så oändlig mångfald, att det skulle erfordras volymer för att beskritva dem; må det vara nog att här återgilva, att me redan i England anser den så kallade ?Söderhafsbubblan? af år 1825 och jernvägsyran af 1845 obetydliga i jemlförelse med de sednare årens planmessiga angrepp på publikens tickor i den oskyldiga iformen af inbjudningar till aktieteckning. När i framtiden en jemförelse kan uppställas, så försvinner jernvägskungen Hudson?, iör sin obetydlighets skull, i jemförelse med en och annan nutidens aktiemånglare. Då ett nytt företag utbjudes, skynda verkliga och förhyrda subskribenter att anteckna sig såsom deltagare. Alla deras intressen äro förknippade uti en med hvarje dag stegrad notering af de ännu icke utgifni aktiernas marknadspris. Sålunda uppkomma köpare. Säljare deremot äro, icke allenast stittarne af bolaget, som önska profitera ai en hög notering och skyndsamt realisera en nettobehållning, för att kunna vända sig till nya företag; utan jemväl de spekulanter, som, utan att hafva tecknat sig för några aktier, säl a sådana på leverans till det högsta piis som kan ernås, i hopp att detta nog skall falla när inbetalningarne skola göras och således de, som spekulerat på prisfall, må komma i tillfälle att inköpa aktier vida under det pris, till hvilket de sjeltva hafva på på leverans försålt dem. Denna kamp emellan spekulanter, som önska bibehålla en hög notering, och dem, hvilka sträfva att nedtrycka densamma, är ofta en strid på lif och död. Krigskostnaderna äroicke obe : tydliga, jemväl för segraren, ty stockbörsens mäklare och förskottsgifvare låna icke sitt biträde utan mot riklig ersättomg. På samma tid som diskonton i Erglands bank och öfriga mest framstående bankinrättningar i England är tre procent, nödgas kanhända en olycklig spekulant på stockbörsen betala, för prolongation från en till en annan månad, en afgilt som motsvarar 15 å 20 procents årlig ränta å det erhållsa förskotit. Af de antydningar, vi här ikorthet gjort, kan en hvar finna, att med tillhjelp at sådana apparater kunna stora fortyner både förvärfvas och sprängas. Man vet omtala huruledes ett af de största financiella bolag, med en sammanskjuten fond af 500,000, på bildandet af andra bolag och aktiepremier inom ett år förvärfvat den oerhörda summan af 350.000! Om de många, som l! förlorat på detta höga spel, hör man som vanligt ingenting. När illusionerna förbleknat och, efter en förfärlig agitation emellan hopp och fruktan, den nakna verkligheten framträder under formen af en förlust utvisande afräkning, så återstår för den olycklige spekulanten ingenting annat än att blilva Pexecuted?. Denna tekniska term är tillräckligt uttrycksfull. För att göra sig något begrepp om om