Article Image
I dande, isy MI VV Via Ty 008 bland postverkets besparade utgifter, Förstaden Majornas kommunalförhållanden. Alla ha sig bekant, att Majorna är namInet på en at Göteborgs förstäder: men icke lalla veta, att denna ansenliga förstad icke tillhör staden Göteborg, utan utgör en landskommun, med helt och hället egen kommunaltörvaltning. Detta förhållande har försatt kommunen Majorna i en egendomlig och för dess ekonomiska förhållanden särdeles oördelaktig ställning. Under det nemligen kommunen har hela karakteren af, hvad den i verkligheten också är, den fattigare delen af en större stad, är den i saknad af allt det bistånd, för bestridande af sina utgifter, hvilket kunde härflyta såväl från skattebidragen i de delar af staden, der de mera bemedlade invånarne äro boende, från de intrader af bandel och sjöfart, hyilka tillflyta sjeltva staden. Detta förhållande; städse ogynsamt, har på sista tiden blifvit det i ännu högre grad än tillförene och föranledt Majornas kommunalnämnd alt ingå till regeringen med begäran om någon sådan förändring i kommunens ställning, att det blir kommnnen möjligt att upprätthålla sina kommunala institutioner. Skrifvelsen till K. M:t redogör på ett så klart sätt för den särdeles anmärkningsvärda belägenhet, i hvilken denna komwun finner sig försatt, ott det säkert skall intressera våra läsare att om densamma taga kännedom, och vi meddela den derföre här så lydande: Stormäktigaste allernådigste konung! Det torde icke vara Eders Kongl. Maj:t obekant, hvilka egendomliga förhållanden, som utmärka denna kommun. Belägen vid Göta elfs utlopp i hafvet och derigenom egnad att blifva en stapelort af största betydelse samt med all sannolikhet en af de mest välmående af landets kommuner, måste den likväl, i följd afsin egenskap af landkommun och det tryckande grannskapet till Göteborg, se alla ansträngningar och uppoffringar förgälves för sitt kömn.unalväsens ordnande och underhållande på ett sätt, som motsvarar den ständigt stigande befolkningens behof. Denna kommun var tvifvelsutan den första i landet, som insåg nödvändigheten af bränvinsutskänknimgens inskränkande. och kommunen har i sådant syfte alltsedan 1860, oaktadt den uppofring af inkomster, som dermed varit förenad, förbjudit denna utskänkning å sönoch helgdagar. Kommunen underbåller med -en årlig kostnad af omkring 12.000 riksdaler en dag och natt patrullerande polisbevakning. . : För makadamisering: och anläggning af vägar har efterhand användts omkring 41,000 riksdaler, och för att kunna på bättre sätt få dessa vägar underhållna, har kommnnen motsen ringa ersätt: ning öfvertagit underhållsskyldigheten från de dertill förut förpligtade hemmanen i Örgryte socken. . Eldsläckningsanstalterna äro ändamålsenligt ordnade och till servering af-den delvis utmärkta sprut-attiraljen uppställes årligen en styrka af 825 man, jemte det egare at hästkreatur äro för pligtade att vid inträffande -eldsvådor betjena med häst och vattenkärra såmt körare. Ett fattigoch arbetshusär uppfördt för en kostnad at 38.800 riksdaler och RE fattigvården. har på sednare åren anslagits ända till 28,800 riksdaler årligen. : För uppförande af ett nytt sjukhus hafva blifvit använde 13.500 riksdaler. Kommunen underhåller en högre folkskola med 2:ne lärare, en friskola för flickor och 8 småskolor samt har byggt lokal för ett elementarläroverk med en kostnad, som uppgår till 39,600 riksdaler. Kyrkan har blifvit till det inre ombygd samt försedd med tornur, nya klockor och ett nytt orgelverk, hvarför utgifvits 37,826 riksdaler. Presterskapet aflönas, utom jura stole, med lett kontant årligt belopp af 7700 riksdaler. Kommunen har äfven uppgjort kontrakt om anläggning af ett gasverk, som för närvarande lär under byggnad. Denna redogörelse öfver kostnader, som, sedan några få år tillbaka, här blifvit gjorda och göras för kommunala ändamål, torde, huru ofullständig den än är, ändock ådagalägga, att det icke saknats god vilja för samhällets framåtskrierhet då dervid tages i betraktande, att det här är fråga om en kommun, hvarest hela bevillningen till Kongl. Maj:t och kronan för inkomst och fast egendom, oaktadt taxeringen torde vara proportionsvis högre än å många andra orter inom landet och för exempel den fasta egendomen ofta uppskattas vida öfver försäljningsvärdet, sistlidne år endast uppgick till 13,119 riksdaler 14 öre. Det förtjenar derjemte erinras. att denna kommun, utom det allmänna anslaget till folkskolorna, under ofvan afsedda tidrymd licke åtnjutit något statsbidrag eller annat underI stöd af allmänna medel, samt att kommunen för ofvannämnda anläggningar och nybyggnader. hvilka tagit i anspråk ett belopp af omkring 170.000 riksdaler, endast skuldsatt sig för en sum ma af 50,000 riksdaler och således ej i någon väsentlig mån kastat sina bördor på kommande generationer och anticiperat på dessas tillgångar. De svårigheter, kommunen haft att bekämpa. hafva emellertid mer och mer ökats och de framstå nu, till och med för den närmaste framtiden. så hotande, att kommunens ställning blifvit i hög grad bekymmersam. I följd deraf att kommunen icke är genom nå got mellanliggande område skild från Göteborg. utan omedelbart sammanbygd med staden. öfversvämmas den mer och mer af stadens arbetare och fattige, som dels dragas hit af de billigare hyrorna och dels trängas in på Majornas område derigenom, att de välmående klasserna i staden. under densammas fortgående tillväxt, mer och mer inkräkta den fattigare klassens utmed Ma jornas gräns belägna bostäder. Af hvilken betydenhet dessa inflyttningar varit, visas bäst deraf, att, oaktadt antalet döda och födda för nvarje år i medeltal varit ungefär lika, folkmängden likväl från början af år 1856 till sistl. års slut ökats från 7996 till 11,541 personer samt att invånarnes antal i verkligheten nu anses upp gå till 12.000. Endast på några få år har, til: och med långt alskild från Majornas förut be. byggda område, söder om det så kallade Hag:

23 november 1864, sida 3

Thumbnail