sändare i nämnde tidning en så grundlig vederläggning och upptuktelse för osanufärdiga uppgifter och Törvrängning af fakta, att förstnämnde insändare sedermera icke gittat taga ordet i detta ämne. Uti bemälda tidning för den 11 dennes har han emellertid oväntadt fått en allierad, och det i en författare, åt hvilken Handelstidningen ger det intyg, att han skall vara ?i postverkets förhållanden väl bevandrad?. Under ofvanstående rubrik har nembgen denne tredje insändare, som tecknar sig H—g, uttalat åtskilliga funderingar, af hvilka de som röra postfördraget synas på ett märkvärdigt sätt vara identiska med P:s åsigter i frågan. Då dessa redan, såsom ofvan är nämndt, blifvit från vederbörligt håll bemötta, är det ej meningen att besvära läsaren med ett återupprepande af hvad i denna sak redan blifvit yttradt; men H—gs uppsats innehåller derjemte en ny åsigt, som torde förtjena att närmare skärskådas, ehuru det visserligen icke synes vara stor fara värdt, att densamma skall komma att något allmännare delas. Denna åsigt är i korthet, att vårt inrikes orto, 12 öre, är alldeles för lågt och bör öjas. urn pass mycket det bör höjas uppgifver insändaren icke; men då han ytirar, att Sverges hittillsvarande andel i utländska portot, 22!2 ören (öre?), mera närmar sig billigheten?, så kan väl antagas, att han önskar, det portot för inrikes bref skall utgöra mer än sistnämnda belopp — kanske 25 eller 50 öre, eller — hvarlör icke? — kanske en riksdaler för jemnhetens skull. Den brefskrifvande allmänheten, d. v. s. i det närmaste alla Sverges innebyggare, torde icke finna sig synnerligen törtjust af ett sådant förslag. Låtom oss emellertid något granska de hufvudsakligaste bland de anförda grunderna för detsamma, ty insändaren H—g har verkligen varit så fyndig att han framletat några grunder, som skenbart tala för en så orimlig id. ?Lika visst?, såger vår finansier till en början, som det är att postkassan aldrig ?bör betraktas såsom ett beskattningsinstitut Påt staten — — lika visst är väl ätven, att ?taxorna alltid måste stå i förhållande till ?verkets behof, på det att detta må bära sig sjelft och slippa anlita regeringen om ?statsanslag genom direkt beskattning på Päfven dem, som aldrig begagna postverket. Ty. utom den obilligheten att beskatta an?dra än vederbörande, har-postverkets underhållande genom sådan beskattning ännu ?den obehagliga följden, att dess utvidgan?de derigenom bestämmes inom en trängre Pgräns, så att verkets syften derigenom svårt motarbetas och dess ätgöranden styckevis blifva beroende af en skattebeviljande 1egislatnar, der tillräcklig insigt i dem omöjligen kan allmänt lörväntas.? Om det också vore afejordt, att postverket icke kan bära sig genom den nuvarande frankeringsafgiften, hvilket dock återstår att bevisa, så frågas: hvem är då ?vederbörande? att härvidlag beskatta, om icke just hela allmänheten? Mevar kanske H—g, att den som aldrig afsänder ett bref, icke ändå, indirekt, får betala postporto? Tror han, att t. ex. köpmannen icke lägger denna utgift på sina varor och låter konsumenterna betala den? Någon annan fara synes verkligen icke vara förhanden vid att totalt afskaffa allt postporto och låta staten direkte bekosta postverket, än att någon hållhake mot onödigt och öfverflödigt brefskrifveri torde böra finnas. --Men det är sannt, att om den skattebeviljande legislaturen? finge ordna denna sak, skulle man kanske blifva mindre frikostig .mot.vissa sinekurer och icke låta alltför lätt eller alltför långvarigt imponera på sig af sjelftagna auktoriteter som endast bero af bålstora ord och skrufvade uppgifter. NN Såsom norm för beräkningen af ett lands inrikesporto uppställer insändaren H—g den ?enkla sanningen?: ju större landvidd, desto större transportkostnader; ju mindre befolkning, desto färre bref. Efter jemförelse af ensamt arealen skulle Sverge, menar insändaren, redan vara berättigadt till 69 öres medelporto (der hafva vi snart riksdalern full!) enligt danska, fill 28 enligt preussiska, till 10 enligt engelska systemet; men, säger han, efter arealen allena får man icke räknas, Först-och främst är Sverges postväsende det minst utbildade (2), i följd af dess (sic) stora areal ooh den glesa folkmängden, hvadan, i följd af anstalternas mindre fullkomlighet, de fyra millionerna svenskar skrifva färre bref; än fyra millioner danskar, preussare eller engelsmän ).. Och dernäst linner H—g det vara solklart, om vi blott räkna ett bref för hvarje person årligen, att af 4 millioner svenska bref, på det svenska området, hvarje bref kostar mer att transportera, än hvartdera af 27 millioner bref på det preussiska och af 1712 på det engelska omrädet, äfven öm alla områden voro lika stora. Men det svenska är ofantligt större, och derföre bör Sverges medelporto vara ofantligt mycket högre än det är. . Med andra ord: ju dyrare och besvärliare vissa kommunikationer i ett land äro, esto dyrare och besvärligare bör man söka att göra dem alla. I sanning en skön princip af en finansier! Och eftersom Lapplånd är olest hefnlkadt. så skal man mel