äro tilliörsäkrade. — 2 pe Prinsen och prinsessan af Wales i Sverge. (Forts. fr. gårdagsbl.) Bland de många föremålen för intresse i Stockholm är kanske iutet större i sitt slag än den massa af intressanta saker — det kan knappt kallas ett museum — som tillhör hr Kristian Hammer, en af stadens förnämsta guldsmeder. För 16 år sedan började hr Hammer, såsom han gerna berättar, litvet på stegens nedersta pinne. Nu ej biott eger han det etablissement, för hvilket han står i spetsen, utan han har älven samlat konstoch kuriositetsskatter till ett värde, som i den lägsta beräkning uppskattas till 20.000 steril. Sverge erbjuder för närvarande personer med smak och erforderliga tillgåvgar att förskaffa sig samlingar, kanske otörlikneliga tillfällen härtill, och då hr Hammer belinner sig på platsen, har han halt den turen att kunna draga vinst al den. Det har varit hans bemlighet, och andra kunna nu profitera deraf. Under det trettioåriga kriget blefvo Europas skattkamrar ransakade af de svenska armeerna och deras innehåll hemfördt till deras land. Alltsedan den tiden ha dessa reliker från framfarna tider stannat såsom arf hos de adelsmäns familjer eller rättsinnehafvare, som ursprungligen förvärfvade sig dem, och skulle kanske i århundraden härefter ha förblifvit der, om ej den i nyare tider införda arfslagen vore, hvilken upphäfver rättigheten att stifta fideikommisser, och de stora possionernas undergång blir således blott en fråga om när. Alltefter som adelsfamiljernas förmögenhet smälter ihop, måste just de föremål, som de sätta mesta värde på, gå under klubban; och på det sättet utkal stas ej blott svenska kuriositeter på marknaden, utan genom en besynverlig kretsgång kunna utländska nationer åter komma 1 besiltning af sina tillhörigheter. Egenheten med hr Hammers samling är, att han efter hand förvärfvat så mycket, att ingenting mindre än ett nationalgalleri skulle förslå för dess lämpliga uppställning. Tatlor, många bland dem goda specimina af särskilda skolor, stödja sig tjogtals mot väggarne; lansar, svärd, gevär och vapen af alla slag äro uppstaplaude hoptals, utan någon möjliglighet til! klassificering, lådor äro så fulla af medeljonger, ur, camåer m. m., att det skulle gifva full sysselsättning för en half dag att taga fram och geno.nse någon af dem. 300 dolkar från alla tider kastade i en låda här, tusentals sigiller och autografer i ett skåp der, kinesiskt orslin, bordserviser, reliker, musikaliska Instrunsenter — det är en verklig apoteos af Wardour-street, med den betydliga skilnaden, att icke en enda sak i denna samling är till salu. Från alla dylika samlingar, och isynnerhet från hr Hammers, kan man icke medföra annat än ett allmänt in tryck; men för att visa på hvilket systemåtiskt sät: åtminstone hans inköp blifvit gjorda, eburu de ej kunna uppställas, vill jag omnämna nägra få bland de förnämsta artiklarne. Kanske den mest sällsamma bland alla glaslårtorna är den, sfom innehäller de nu afskaffade svenska skråens dyrbarheter. Några fattiga skrån hade simma kostbarheter endast af zink eller tenn, men den stora pluraliteten ville pråla, såsom alltid är vanligt med korporationer. Så till exempel ledde skräddareembetets åld:rman, då detta inflytelserika brödraskap samlades till högtidlig sammankomst, förhandlingarne med en silfverspira i stäilet för en ordförandeklubba; och deras silfvervälkommna har på locket en väldig syring, på hvilken en flygande Merkurius nedstiger med en sex i ena handen och en mindre syring i den andra. Trädgårdsmästarnes välkomm: är en dyrbar guldbägare i form af en tulpan. Skomakarne voro så rika, att deras mästare, icke tillfreds med att ha sitt embetes välkomma i förvar för ett är, på denna upphängde små silfversköldar med inskriptioner till dens ära, som förvarade bägaren. Åtskilliga väl bundna volymer med de fordna dogernas i Venedig officiella korrespondens äro undanstoppade i ett skåp: den swmling af rikt filigramsurbete, som Napoleon gef sin bror Lucien Bonapartes dotier vid hennes förmälningv, i ett annat. De bröstplätar och dylikt, som nyttjedes af de första svenska judarne vid deras gudstjenst, hänga midti ett rum. På hyllor vid sidan om dem livga i glaslådor reliker, hvilka utan tvfvel för årbundraden sedan blifvit stulna från de katolska kapellens altaren. En Såvres-vas, innehällpude en automatisk sjungande botink, enligt på skriften skänkt af konengen till Dauphin, siår på ena sidan om dörren: på andra eidan är ett stycke menniskohud, för mansåldrar sedan beredt någonstädes i Ryssland ARh utoXranda ett vnnerlot material till T