Försvarsväsendet i Schweiz. VI. Schweiziska artilleriet. Schweiziska artilleriets rekryter, kanonierer och trossmanskap utväljas bland särde les dugliga, kraftfulla och storväxta unga män. De måste kunna läsa, skrifva och räkna quatnor species. Afven till delta specialvapen anmäls ständigt frivilliga. Trossmanskapet utväljes äfven med mycken om8078: Lursen varar i edsförbundsskolorna, under egna edsförbundsartilleriinstruktörer och en kommendant, i 42 dagar. MHvarje år har elitens artilleri en repetitionsöfning, som för kadrerna varar 4 dagar, samt derefter för kadrer och manskap 10 dagar. En dylik årlig öfning, likväl af kort varaktighet åligger artillerireserven. Efter 12 års tjenstgöringstid inträder artilleristen i landvärnet, och är i nödfall tjenstpligtig. Officersaspiranterna till artilleriet hafva framför allt att genomgå en fullständig rekrytskola och underkastas en pröfning. För att derefter blifva antagen till aspirant af andra klassen, måste den unge mannen ha erforderliga aritmetiska och geometriska kunskaper samt ha genomgått soldatoch plutonskolan, inre tjenstgöringen och bevakningstjenstgöring, samt första rapportoch räkenskapsväsendet, stalltjenst, hästvård och ridkonst. Utan att förete intyg från skolinspektorn utnämnes ingen aspirant till officer af sin kantons regering. Artilleristernas uniform består af kort rock utaf blått kläde, keppi, fältmössa och skarlakansröda uppslag, två rader gula knappar med två i kors lagda kanoner och öfver etta en granat, blåa byxor och svarta damasker. Släpmundering: gråblå byxor och damasker af samma färg, samt kappa. Aspirantmunderingen närmar sig officerns. Kasernering och kaserntjenstinrättning såsom hos infanteriet. Utan att här vidare ingå på enskildheter beträffande artilleriets skolor och tjenstgöring, kunna vi försäkra att detta vigtiga vapen i schweiziska armen intager en aktningsvärd ställning, så väl genom en talrik, väl bildad officerskår, som genom skickliga underofficerare, kanonierer och trussmanskap. Förbundet och kantonalregeringarne undandraga sig aldrig de ansträngningar, som erfordras för att hålla schweiziska artilleriet på höjden af samtidens framsteg, och detsamma kan ganska väl uthärda jemförelse med stående härars artillerikår. Förtjenstfulla högre officerare egna outtröttlig ifver ät detta vapen och äfven bland de icke i tjenst befintliga officerarne finnas många, hvilka söka teoretiskt och praktiskt fullkomna sig i denna gren af krigsväsendet. Afven vid artilleriet, liksom vid alla vapenslag, måste underofficer eller officer, som stiger en grad, undergå en repetitionskurs. dsförbundsartilleristerna höra antingen till de åkande batterierna eller till positionskompanierna, parkkompanierna, bergsbatte rierna eller raketbatterierna, Ett elit-artillerikompani består af 138 man, nemligen: Kapten, premierlöjtnant, förste och andre underlöjtnant, läkare med premierlöjtnants rang, hästläkare med andre underlöjtnants rang, adjutant-underofficer, fältväbel, furir, en trängunderofficer, 5 kanonier-underofficerare, 13 kanonierkorporaler, 7 trosskorporaler, ett fältskärsbiträde (frater), 2 hofslagare, 1 smed, 1 vagnmakare, 1 sadelmakare, 4 trumpetare, 40 kanonierer och 44 trängsoldater (ör 12punidiga kanoner och 24-pundiga haubitz