UTRIKES AMERIKA. Enligt underrättelser från Newyork af d. 3 dennes, hafva officiella depescher från amiral Farragut och genersl Canby bekräf. tat fästet Morgans kapitulation. Sedan fästet blifvit under 24 tin mar häftigt bombarderadt, nödgades det gifva sig, hvarvid 600 fångar fölo i segervinnarnes händer. Före kapitulationen hade besättningen förnaglat fästets 60 kanoner samt förstört all annan materiel. Enligt underrättelser från Nashville af den 1 dennes, hade unionsgeneralen Rousseau afmarscherat i spetsen för en stark truppsfdelning, för att angripa sydstatsgeneralerna Wheeler, Reddy och Forrest, hvilka hade börjat förstöra jernbandh mellan Nashville och Murfreesborough. Man hade redan haft underrättelse om att några skärmytslingar egt rum, hvarvid lyckan varit omvexlande. Uti Arkansas hade rebellerna åter börjat aktiva operatiover och nära ett helt unionsregemente hade mellan Duvall Bluff och Little Rock råkat blifva tillfångataget af rebellöfversten Shelby. Sednare marscherade öfversten mot Duval Bluff och S:t Charles. Guerillaskaror vid stranden af Hvita floden sköto på alla förbifarande skepp. Den förut omtalade drabbningen vid Weldonjernbanan i Virginien försiggick den 1 September, söder om Reames-stationen. Rebellerna voro de angripande och general Hancock, som kommenderade umnionstrupperna på denna punkt, såg sig nödsakad att uppgifva en sträcka af omkring en half mil af jernbanan. Upionstruppernas förl st un der denna strid utgjorde 2000 man och 9 kanoner, rebellernas deremot 5000 man.