bra gerna ännu en gång vilja återse henne !? En tår uppsteg i den gamle mannens öga. Luttrad och renad, som hans ande var, och färdig att flyga till sitt rätta hem, kunde han dock icke vara känslolös för mensklig kärlek. Ja, sjelfva slägtskapens band voro honom i denna lidandets stund ännu lika dyra som de hade varit vid hans broders härd. Det var för honom ingen ringa anledning till lyckönskan att hans trosbekännelse inför Sanhedrim, på samma gång den förherrligade hans Mästare, äfven räddade FEleazars anseende i nationens ögon, medan hans jubel öfver att med sin lärjunge få dela martyrskapets ära något dämpades af tanken på att Mariamne måste känna en bitter sorg, innan hennes bättre och heligare natur hunne att försona henne med sin förlust. Han iakttog ett ögonblicks tystnad, ehuru hans läppar rörde sig i tyst bön för dem båda, och Esca fortsatte det ämne som äfven i en stund sådan som denna mest upptog hans tankar, ?Jag skulle gerna vilja se henne, upprepade han i en drömmande ton. Jag älskade henne så högt. Och dock är detta en sjelfvisk och ovärdig önskan. Hon skulle lida så mycket af att se mig ligga här hjelplös och fjettrad. Hon skall nog när allt är förbi veta att min sista tanke var på henne, och kanske skall hon gråta öfver att hon inte var här för att uppfånga min sista blick ionan jag dog. Säg mig, Calchas, är det säkert alt jag skall träffa henne i den andra verlden? Det kan ju ej vara någon synd att älska henne såsom jag älskat? ?Nej, svarade Calchas allvarligt; ?det är ej någon synd. Herren Gud, som hyser en sådan kärlek för de varelser han skapat, har genom kärleken kallat nio tion