CH VYLVRER TALE BORTITL ELLA TCUSBCIE GITde behålla Lauenburg för sitt besvär; det vill betala Österrike dess krigskostnader och sjelf öfvertaga Slesvigs förvaltning, tills hela summan är betald, eller måhända begagna denna skuld för att aftvinga den nya staten medgifvanden af annan art, såsom militär — och flottkonventioner. Preussen lär äfven vilja försäkra sig om kanalanläggningen mellan Nordoch Österstjön, innan detlemnar landet. I Wien önskar man deremot ett snart slut på arfsfrågan, helst med deltagande af Holsteins suverän (förbundet eller hvilken eljest?). Derför säges också kejserl. österriska fältmarskalklöjtnanten, prinsen af Wasa, hafva rest till Hamburg, för att personligen underhandla med hertigen af Augustenborg, Hertigliga? Augustenborgska regeringen i Kiel, som man trott vara sysselsatt med lärda arfsföljdskrifter, synes i all hemlighet hafva vidtagit nya åtgärder till upprättande af en Slesvig-Holsteinsk arme. Hrr Francke och öfverste Du Plat skola nemligen afslutit ackord med ett handelshus i Elberfeld om förfärdigande af 10,000 nya uniformer. Enligt kontraktet äro redan profuniformer afsända till Kiel; äfvenså hafva hos bildhuggare blifvit beställda Slesvig-holsteinska vapen, för att derefter skafta sig modeller till vapenrocksknappar och andra uniformspersedlar hvarpå bemälda vapen skall inpressas. En simpel soldatkepi skall kosta 10 th. och en rlik för officerarare 13 th. pr. et. Äfven riga uniformspersedlar skola vara smakfulla och dyrbara. Öfverallt skall den blårödhvita färden anbringas (till och med utefter. byxorna), så att uniformen, enligt Kreuzzeit.?, utan tvifvel blir vacker oc lysande. Kapporna bli ljusgråa o. 8. vV. essutom förtäljes att hertig Fredrik skall ha erhållit 36 kanoner med fullständigt anspann. present, och att mani Hamburg redan häller på med sadelmakeriarbetet. ?H. C.? säger, att redan 1500 tyska officerare anmält ig till inträde i den nya armn. Andra idningar påstå, att hofvet i Berlin på sedvaste tiden förer hemliga underhandlingar ned arfprinsen af Augustenburg genom Balens bemedling (angående en militärkonion?). ; Holsteinska och Hamburgertidningar fortälta sina preegravationsberäkningar, och ! inna mycket tungt för den slesvigholsteinska staten alt börja sin unga tillvaro med statsskuld af 60 mill. th., eller dubbelt j mycket som Badens statsskuld, medan Slesvig-Holstein blott har 1 mill. invånare, 3aden deremot 1,400,000. i Med afseende å fredspreliminärnas första rtikel yttrar Opinion nationale: Vi hafva två wnmärknivgar att göra vid denna artikel: 1) Inbyggarne i Slesvig, Holstein peh Lauenvurg äro menniskor och borgare, men icke oskapshjordar, och derför har konungen: ut Danmark icke rätt att afstå dem till den örste bäste. Man kan blott gifva bort hvad; nan eger; men ett folk kan icke egas.; Denna artikel har derför ingen bindande kaakter för befolkningen i hertigdömena, med mindre den ratificeras genom dess egen frivilligt uttalade önskan. 2) Det är till kejaren af Österrike och konungen af Preusen, som konungen af Danmark afstår sina örmenta rättigheter. Det är alltså icke den yska nationaliteten, som gör ingrepp iden anska, utan det är två suveräner som plunIra en tredje. Nationalitetsprincipen ligger uldeles utom denna sak.? Uti ett bref från Aarhuus till Berlin af len 8 dennes heter det bland annat: ?Den 4 Juli fingo vi en liten omvexling, i det ett par officerare och 14 man begåfvo sig ill sjös ut från vår hamn, Det var med en viss tillfredsställelse preussarne sågo manskapet aisegla på en liten jakt; ty må jet var stort; det gick ut på ingenting minIre än att eröfra hela Samsö. En tiskare ych en gosse skulle utföra kommenderande officerns order; men olyckligtvis kom expelitionen icke till Samsö, ty jakten stötte på grund två mil härifrån vid Norsminde, jom ligger vid kusten söder om Aarhuus. Här i staden visste man, att Samsö var besatt af de våra, och man hade derför ingen synnerlig fruktan för, att de 16 preussarne skulle eröfra Angantyrs fädernesland. Under en längre tid ha vi haft mycken senommarsch af pontoner, kanoner, båtar ). 8. v., Och till följd deraf har här varit stark inqvartering ; men för öfrigt kunna vi ;j säga, alt vi varit öfverhopade. Huru ung för öfrigt inqvarteringsbördan är, skall nan kunna inse, då man hör att författaen till dessa rader, som har 1100 Rdli ön, ji allmänhet haft 3 man inqvarterade, och då han på grund af husliga förhållanlen icke kan ha dem hemma utan måste eja bort dem, kan han räkna, att inqvareringen inalles tills dato kostat honom 50 Rdlir. (Priset för en man vexlar här istalen från 1 m:k till 24 sk. om dagen). Inekligen en god utgiftspost! — Men om ;ckså ingvarteringsbördan är besvärlig, och om äfven trycket af ockupationen är stort, så skall det dock till Aarhuusboernas ära ägas, att de med tålamod finna sig i uckuyationen. Härvarande tyskar märka ganska väl, att vi öfverensstämma med de öfriga Janskarne, och säga träffande om invånarne, utt de äro höfliga och artiga, men kalla som jern. Allt bildadt folk här i staden har från början till slut tagit för regel, att äta de ingvarterade sköta sig sjeliva; om en officer velat göra visit hos familjen, har han icke blifvit mottagen: om han på gajan möter sin värd, eller andra medlemmar af huset, söker man undvika hans helsning, och tyskarne känna derför till fullo, att de iro uti ett land, der man betraktar dem kom fiender i ordets egentliga bemärkelse.? ; I . I i En korrespondent till Augsb. Allg. Zeit. perättade nyligen, att franska regeringen bede utfärdat en cirkulärnot, hvaruti hon mycket nergiskt tog mellanstaternas parti mot Preusen i anledning af den rendsborgska saken. Söln, Zeit. meddelar nu, att man i Berlin innu icke den 9:de kände till något dylikt ickument. Nämnde blad tror dock, att unlerrättelsen är riktig, medan brefskrifvaren ill Augsb. Alig. Zeit. på andra sätt, t. ex. senom sina meddelanden om hvad som passerat i förbundsutskottens sammanträden, har visat, att han har