Article Image
Vid Uhariottenlund. På denna grenbana råder under sommaren en liflig trafik icke blott genom de många, som åt denna trakt ha sina sommarboningar, utan äfven genom de otaliga, som dagligen begifva sig ut till ?Skoven? (såsom man företrädesvis benämner Charlottenlund med sin stora och vackra park) eller till Dyrehaven, i hvilken man omedelbart inträder från Klampenborgs jern bansstation. Söndagsaftnarne har jernvägsadministrationen stundom mycket svårt att forsla hem alla dem, som begifvil sig ut med de bantåg, som då gå ditut hvarje timme; det ena extratåget efter det andra måste då anordnas till längt in på natten. På Helsingörsbanan åter färdas man från Hellerup till Gjentofte, som ligger alldeles invid Bernstorff, konung Christian IX:s sommarbostad, och derifrån till det s. k. Kongens Lyngby, så benämdt förmodligen till skilnad från flera andra byar med samma namn och derföre att invid detsamma ligger det vackra slottet Sorgenfri, som bebos af den gamla allmänt älskade och värderade enkedrottningen, Christian den åttondes enka och syster till exhertigen af Augustenborg och prinsen af Noer, men en fullständig motsats till dem i fråga om hjertats och karakterens egenskaper. Efter att ha ilat genom den vackra Geel-skogen, der i fordna dagar röfvare skola huserat, men der det nu ser helt fredligt och inbjudande ut på de gröna gräsmattorna under bokarnes lummiga kronor, ser man den temligen stora skogkransade Furesöen, bekant bland annat genom det älskliga poemet Flyv, Fugl, yv over Furesöens Vove?. Sedan man passerat ett par smärre stationer kommer man till staden Hilleröd med det derinvid belägna Fredriksborgs slott, utan tvifvel den intressantaste punkt på denna tour och i hela denna trakt af Själland. Det präktiga, Rå tre genom broar förenade holmar anagda slottet, som var Fredrik VII:s älsklingsresidens, förstördes, som bekant, genom en eldsvåda för några år sedan. Hufvudsakligen genom enskild subskription anskaffades medel till restauration och denna är nu så till vida fullbordad, att hela det yttre af slottet åter framstår komplett i prydligt och imposant skick. Man kan skatta sig lycklig, att man hade hunnit så långt innan krigets och nödens tid kom och att ett af Danmarks mest storartade arkitektoniska monumenter sålunda blifvit räddadt åt efterverlden. Restaurationen af det inre blir utan tifvel ajournerad på lång tid, om den någonsin i sin fulla utsträckning kommer att företagas. Emellertid är den i venstra slottsflygeln belägna kyrkan återställd i sin fulla glans, och har just i dessa dagar blifvit färdig; man häpnar verkligen vid inträdet i densamma öfver dess praktfulla och dyrbara dekoration, hvari uld, siltver, elfenben och ebenholz spela ufvudrollerna. I denna kyrka hafva konungarne alltifrån absolutismens iuförande till och med Christian VIII blifvit krönta. Den första konstitutionella konungen, Fredrik VI, tänkte aldrig på någon kröning och det i; torde väl kunna antagas, alt någon sådan t aldrig mera skall ifrågakomma. Inom kort !I lärer kyrkan komma att invigas till kyrk-lr ligt bruk. Den skall begagnas till guds-s tjenst för Hilleröd stads invånare. På anra sidan om slottet äro sköna promenader och från den s. k. Jägarbacken, har man den herrligaste utsigt öfver slottet och staden. Åtskilliga af Fredrik VII:s älsklingsplatser och anläggningar börja redan så smått förfalla. Så hade han i den park, som kallas Indelukket? gjort en liten ?sjö och i den ö? med en liten paviljong, liknande en alpstuga; detta ser mycket Vanvårdadt ut; sjön får växa igen och det synes, ätt man icke mera vårdar sig om detta ställe, der Fredrik VII sjelf plägade understundom lägga hand vid försköningsarbetena. Den stora slottsträdgården är utmärkt prydlig och väl hållen. Från Fredriksborg är det endast en qvarts timmas jernvägstärd till Fredensborg, ett annat kungligt slott med tillhörande småstad. Detta slott, som är uppfördt i förra århundradet till minne af freden med Sverge, företer ingenting uppbyggligt i arkitektoniskt hänseende, men det har en förtjusande belägenhet och man ångrar icke att göra ett besök i dess sköna parker, som i ett betydligt omfång (150 tunnland) sträcka sig ned mot Esrom sjö, der man har ett af de mest sköna landskapspartier som Danmark eger att uppvisa. Ned mot sjöstranden löpa de väldiga allerna i slottsparken och på andra sidan om sjön ser man den väldiga Gribskogen med sin mörka, saftiga grönska. Det sednaste minne, som denna plats företer, är den fest, som Fredrik VII här gaf för de nordiska studenterna. Den gals i den s. k. Normandsdalen, en cirkelrund dal i vestliga delen ar slottsparken, i hvilken man på två terrasser ser uppställda en mängd statyer, framställande bondfolk från särskilda trakter af Norge och Feeröarne i deras nationaldrägter och i ställningar, som utvisa deras göromål eller förlustelser. Der var här man öfverraskades af en regnskur, så att hela sällskapet för ett ögonblick kröp under de dukade borden, hvilket gaf anledning till mycket glam, munterhet och ordlekar. Det är blott två år sedandess och huru mycket har dock icke förändrat sig på denna tid! . Närmare Helsingör har man många intressanta punkter, som förtjena ett besök, framför allt Gerru, med ruinen, som återkallar minnet af kung Wolmar och Tovelil samt den sköna Gurresöen. Norr om Helsingör har man ända upp till Hellebek de skönaste bokskogspartier med en mängd små klara insjöar. Sjeltva Helsingör gör allsicke det intryck af ödslighet, som man lätt kunnat föreställa sig ekulle bli densamma till. del sedan Sundska tullen blifvit upphäfd. Här är ganska mycket lif och rörelse. Utanför Helsingör finner man ännu alltjemt för ankar en stor flotta af alla nationers fartyg och på gatorna möter man hopar af främmande matroser. Såsom någonting kuriöst förtjenar anmärkas, att det är omöjligt att i bangården i Köpenhamn och af jernvägstjenstemännen erhålla några upplysningar om Helsingörsångbåtarnes fart mellan Helsingör och Helsingborg och huruvida den står i samband med jernvägsturerna. Annonser om denna RA —V -— ——L pä — I mn AA MAR Rn RI TR TR AR KA -— — 2 Oo ——— e— MN rr rr Å AM AM mr DO Fv FR IR vd KM fe V pr Jr RA AA AN AN nt oh — —2 nr mA An bt fr Jr jr JR AVN —— ft qv oe fr AV ÅA ———

15 augusti 1864, sida 3

Thumbnail