Skyddsystemets oriktiga förntsättningar ooh oriktiga påståenden. TEfter Cherbuliez.) (Forts. fr. lördagsbl.) Handeisbalansen har derföre bibehållit hela sin förra betydelse i skyddsmännens ögon. Att sälja så mycket som möjligt och köpa så litet som möjligt är ännu deras valspråk. Men ett folk, som säljer mer än det köper, måste nödvändigt erhålla det saldo man är skyldig det i penningar, och dessa penningar måste lika nödvändigt förlora en del af sitt värde, allt efter som de inträda i omsättningen och öfverstiga dennas behöf, hvaraf åter följer, att folket utför ett större qvantum förmögenhet än det inför, d. v. s. gifver andra folk mera än det bekommer. Skyddsystemet, som skulle föröka folkets förmögenhet, måste således komma till den satsen, att man blir rik, om man gifver mera, än man får, eller med andra ord, att man blir rikare genom att plundra sig sjelf. Om ett folk skall importera så litet som möjligt, mäste det naturligtvis sträfva att fylla alla sina behof genom sin egen verksamhet. Isynnerhet måste det söka åstadkomma de lifsmedel, som det icke kan undvara, och de råämnen, som dess industri skall bearbeta, Under skyddsystemets tryckning skall ett folk stundom, såsom det har händt, kunna förmås att använda den jord, som bäst egnar sig till spanmålsodling, till vinodling, plantera mulbärsträd för att förskatfa sig silke, odla färgväxter på jordmåner, som ej äro lämpliga derför o. s. v. Det skall draRE bort från jorden kapitaler och arbe srafter, som voro nödvändiga för att rätt begagna de särskilda egenskaper, med hvilka naturen begåfvat den, och man skall betjena sig af dem till att framkalla och bibehålla manufakturer och fabriker, hvilkas produkter man kunde få med långt mindre kostnader genom den utländska handeln. Förgäfves har naturen i sin visdom fördelat fruktbarheten, de klimatiska förmå nerna, jordens skatter och den geograli belägenhetens fördelar på ett sådant .) att intet land är alldeles lottlöst, och att: alla kunna genom omsättningen draga för: del af de särskilda ländernas olika exenska! per. Skyddsystemet har förändrat allt. Is stället för att man till besparing af ansträngningar borde begagna denna fördelning af s de naturliga förmånerna, bar man sträfvat ! 1 . j derhän, att hvarje särskildt land skulle kunna fylla alla sina behof. Det gemensamma behofvet skulle ha framkallat och upprätthällit enighet och fred bland folken, skyddsystemet utsår ocnichet och krig, derigenom att det tvingar hvarje i särskildt folk att afsöndra från de an. 4 dra och strätva efter ett misstroget, afundi samt, fiendtligt och kostsamt oberoende. 1 En tysk författare vid namn List har upp1 ställt den teorien, alt ett folks förmögenhet I I 1 växer, när man förökar de produktior nars antal, i hvilka kapitalerna anv Denna teori vann till en viss tid stor utbredning, men är nu förk i öfverallt, undantagandes i Tyskland, der man på sednaste tiden till och med rest en minnesstod åt i honom. I Enligt List ha de produktiva krafter, som s ästadkomma förmögenheten, en långt större betydelse änförmögenheten sjelf. Det ära derföre likgiltigt om produkterna af en nyjn industri skulle kosta mera arbete än de mol-1d svarande utländska varorna, ifall införseln e vore fri. Den förlust, som lides, uppväges deraf, att en ny produktiv kraft åstadkom d mes. It Men hvad är det, som motiv använja dandet af skyddet? En industrigren, som jc icke kunde leverera varor så billiot som 1 utlandet och således icke draga kapitalerna v till sig, derföre att de ej funno en förmäng lig användning i densamma, blir nu istönd e dertill genom skyddet. Huru skulle det vara 1 möjligt, att ddet kunde gifva kapitalet en fördelaktigare användning? Det ävägabringar icke en delning af arbetet elle d användning af nya rör rafter, med anjä dra ord, det gör hvarken arbetskrafterna nr mera verksamma eller kapitalet mera pro-t doktivi. Det kan blott tillförsäkra den skyddade indnustrien en fördel på bekostnad afls industrier, som icke äro skyddade, och det faller således af sig sjelf aft den nya indu-n strien just skall draga kapitaler bört från s de industrigrenar, hvilkas produkter omsättas med den utländska industrien, men som nu utestängas från den utländska marknaden. Men fördelen skall cj ligga i den närvarande tiden, utan i framtiden. Man harj)y åstadkommit ett nytt produktionsmedel, enn ny industri. Det är andra ord, men sum)v ma sak. En ny industri är icke fördelaki tig,. derföre att den ny: om det, är det blott derföre, att den g landets kapital en fördelaktigare unvändning, men om den erbjöde en sådan fördel, skulle den existera utan skydd. Landet !l blir icke rikare derigenom, att produktions-!d medlen äro mycket talrika elier mycket olika, utan tilltager i rikedom der att de medel, som det använder, gifva: vinst. En industrigren borde dernäst, eu-!a Jigt Lists åsigter, bli mera produktiv der-y igenom, att andra industrigrenar uppstodo sj rundt omkring den på ett territorium, som n var underkastadt samma lagar och samma regering. Fördelarne häraf äro emellertid icke påtagliga. Om man kan förskatta sig e de varor, man behöfver, på ett säkert, på förhand beräkneligt och billigt sätt från pe andra länder, är det intet skäl att st I efter alt framkalla samma industrigrenar i omedelbar närhet. Särskildt har man framq. hållit det önskvärda i, att omkring de större indusffigrenarna verksamheter bildade sig, sAm and