RUMIRv JUL MttHantiRet del MUD IILLICTUIOM marinaden. (Forts.) LITTER ATURTIDNING Innehått: Meröttiser ur Svenska historien, af Ander Fryrell. Trettiotr dje delen rades vard i fö Internationella konferensen i Gentve och resni tater. Berättelse af S. Sköldberg. — Prat kar för en förbättrad skolundervisning med på det borgerliga litvets behof: af R. Dan sättning. — Sjölagen, jemte tillhörande författningar, ut gifven al J. A. Thurgren. Nya Testameniet. N öfversättning. — Liueraturoch konstnotiser. Berättelser ur Svenska historien. Af Ander Fryxell. Trettiotredje deten. Stockholm, ho L. J. Hjerta 1864. Den nu utkomna delen af?Berättelserna? en dryg volym om 333 sidor. skildrar Sver ;es inre tillstånd under åren 1720—1738 förf. låter här hela samhället med alla des: klasser och inrättningar passera revy, all under det han redogör för tillståndet inon hvar och en af desamma samt deras förhäl landen till hvarandra. Denna framställning rörande en tid som ännu är föremål för olika bedömanden, utmärkes af mycken opar tiskhet, och det är med tillfredsställelse de läsare, som funnit stilen i en och annan a de föregående delarne för ett historieverk för mycket polemisk, här finna förf. endas Jugnt berättande och skildrande. Statsför. fattningen Öppnar, som sig bör, tåget. Bitter en i raska drag utkastad ksrtakteristik af den. samma och framhällande af dess grunddrag. visar förf. hvilka af de beskyllningar mun jort densamma varit förtjenta och hvilka ej varit det, påpekar dess stora, oförnekliga förtjenster samt ingår slutligen i en under. sökning om de inom den liggande orsakerna till dess fall. Som de verksammaste af desen framhåller han representationssättets be. skaffenhet — de fyra stånden — hvars mång olägenheter redan då voro insedda, samt och häri tro vi förf. hafva träffat sjelfva hjertpunkten — bristen på tryckfrihet. De efter kommer en i flera afseenden märklig och intressant teckning af adeln och den tidens riddarhus, förhållandet mellan högoch lägadel samt striden mellan adeln och de ofrälse stånden. Vidare presterskapet samt de pietistiska, mysticistiska samt s0eialistiskt-rationalistiska rörelserna inom kyrkan, undervisningsverken och den blomBatringsperiod som nu började för vetenskaperna : derpå försvarsverket och embetverken samt handel och näringar. I det kapitel, de förf. afhandlar fabrikernas och handtverkeriernas tillstånd under perioden, återger han mycket fullständigt de skäl å begge sidorna, så väl skydds-som frihandelssystemetsanhängare anförde för sina åsigter. Redan då yttrade Gustaf Bonde: Om en fabrik för allmänt brukliga varor understödjes antingen genom förbud eller genom tjugo procents skyddstull, men likväl icke kan mel utlänningen mäta sig hvarken till varans pris, godhet eller tillräcklighet, då är en sådan fabrik skadlig, ty den riktar den enskilde på det allmännas bekostnad. Sting ut främlingarnes varor, och de inhemska blijva genast både sämre och dyrare! — Borsareståndet och den vigtiga rol det vid denna tid spelade gent emot både adeln och presterna och 1 förbund än med det ena än med det andra af dessa båda stånd utgör föremål för ett särskild kapitel, liksom tillståndet bland allmogen och dess representation på riksda Efter en fromställving uf Sverges förhållande till utländska maker, behandlas i ett vidlyftigt kapitel finanserna. Under rubriken skulder linner man ir bland annat en som Carl XII, under vistelsen i Bender, på ett nog legert sätt amkade sig till Mazeppas arfvingar och kom sedermera af siaten betalades genom afstäende af Fynnelsö till enkan efter en Mazeppas systerson, grefvinnan Woinarofsa. Slutligen betecknas lefnadssättet i lanlet under denna tid, ett kapitel med många ntressanta drog, och delen afslutas med en jemförelse emellan lundets tillstånd 1718 och 1735, hvarvid naturligtvis de stora och för vänande framsteg landet under en fri författsing pjort på den korta tiden af tjugu år lir så mycket mer i ögonen springande. i sårades vård i fält. Internationella konferensen i Gentve, Oktober 1863, och dess recultater. Berättelse af S. Skölöberg. Det är en sorglig ertarenhet, att under let förstörelseverktygen alltmer och mer ullkomnas, egnar man under fredstid ingaunda en motsvarande uppmärksamhet åt nedlen att lindra de lidanden, som deraf olifva en följd. Alven i de bäst utrustade rmeer och i sådana som icke äro främnande för aktiv tjenstgöring, visa sig de på förhand träffade anstalterna till sjukes ch sårades vård i hög grad otillräckliga. Ännu mer mäste detta bliva fallet med arner, som under länga årtiouden af ired cke haft någon erinrun om det, som men iv få benägen att glömma, nemligen utt iendens vapen bafva på egna trupper somna effekt som dem man väntar att de egna vapnen skola utöfva på fienden. Vi ha i iessa dapar baft i vårt närmaste grannskap n kraftig väckelse att vända vår uppmärk amhet år detta häll, ehuru, såsom vanligt, nan icke torde känna hela vidden al de hyggligheter som varit en följd av åtskiliga krigshändelser, t.ex. af bombardeme et mot Dyppel. Det ar a os