slutar med av taga allmänheten till skiljedomare. Naturligtvis uttalade sig denna på det mest stormande sätt till förmån för personalen, hvilken det oaktadt några ögonblick derefter under s eskort bortfördes af polisen och kastades i f gelse. Artisternas fångenskap blef dock ej af lang varakughet, ty. tack vare mängdens kraitiga protester, försattes de snart åter på fri fot. oo Ett bad i indigo. En aderton års flicka, som tjenade hos en fär i Berlin, hade en längre tid stått på förtrolig fot med en af dennes arbetare, men kom för några månader i tillfälle att öfvertyga sig om sin älskares otrohet. Hon beslöt hämnas. och som hon misstänkte att de andra arbetarne hade ledt honom på illvägar, skulle hennes hämd utsträckas till dem 1 Hon företog sig derföre en morgon att ga en stor dosis salt i deras kaffe. Hämden var. såsom man finner, temligen oskyldig, men skulle medföra följder. som hon var långtifrån att ana. Arbetarne drucko sitt kafte. och ehuru de funno det smaka något salt, anade de ej oråd förr än flera timmar efteråt, då de plötsligt anföllos af ett illamående, som tär mera obehagligt än plågsamt. De beslöto utspionera flickan, och morgonen derpå grepo de henne på bar gerning, just då hon lade en näfve salt i deras frukost kaffe. Arbetarne kommo på stående fot öfverens om att tillämpa den amerikanska lynchlagen. Trots den olyckligas motstånd och skrik, släpade de henne uti färgeriet och doppade henne flera gånger i ett kar, fyldt med indigo. Resultatet af denna afstraffning blef, att den arma flickan döf i flera veckor. Indigon hade ingt i rorsakat stor skada der. Ogonen voro alldeles blafärgade, och hon var nästan blind på dem. Tack vare den omsorgsfullaste vård återkom hörseln småningom: men indigons skadliga ingredienser ha till den grad förstört det olyckliga offrets helsa, att hon icke på länge kall bli återställd från följderna af detta ofrivilliga bad. Hon ä tagen på ett sjukhus i Berlin. för närvarande in