som han aldrig betalt och för att tiörnya ett kontrakt, som förorsakar er en årlig förlust af tvåtusen francs. Det är ett vackert drag, men i våra tider litet ovanligt. .. Men det är ju nedrigt! Om det icke är sannt, så är detså mycket bättre. Det skulle varit en rätt ledsam händelse, som kunnat tjena till grund för beslutet att låta sätta er under förmyndare. Dessa ord påminte mig om ordalsgen i den handling Guillot visat mig. Jog blef helt förvirrad. Så många sinnesrörelser hade denna dag skakat mig, att jag tyckte mig få omkring som i en dröm. Jag hade feer ; jag tyckte mig känna huru blodet brände i mina ådror och ett slags yrsel grep mig Det föll mig in att juden, liksom min jörg myndare, var en ond ande, utsänd för att gripa och öfverlemna mig åt vansinnet. För att förvissa mig derom, närmade jag mig honom och tecknade med fingret ett kors tecken på hans panna. Han steg förfärad tillbaka. SAh! jag har genomskådat digt, sade jag föraktfullt till honom; men jag fruktar dig icke. Farväl; SHerr baron! utropade han, jag ber er, gå ieke ut nu. Och han ställde sig i vägen för mig. Jag måste resaX, svarade jag. Men era hästar hafva ju ej fått hvila något ! an grep mig i armen och jag förutsåg att jag endast med våld skulle kunna slita mig ifrån honom, då Bastien, som blitvit orolig öfver milt långa dröjsmål, visade sig i dörren. Herr Abraham sprang fram till honom och jag såg att de utbytte några hemlighetsfulla tecken. Bastien, min vän, sade han ifrigt hjelp mig att qvarhålla herr baronen här.å