STOCKHOLM den 9 April Utrikes korrespondens. (Från Aftonbladets korrespondent.) , Wien den 30 Mars. De svårigheter, som i sista ögonblicket lägga sig i vägen för den mexikanska saken, kunna icke längre förhindra upprättandet af den nya kejsartronen under franskt protektorat. Men att dessa svårigheter kunde så sent framträda och försätta det allmänna intresset i starkaste spänning, är dock temligen öfverraskande. Kansleren Oxenstjerna fällde det tänkvärda yttrandet, att de största menskliga ting kunna ledas med ett ringa anlitande af förstånd, men dessa ord skulle man kunna ändra derhän, att furstepolitici och statsmän vanligen egna den minsta delen af sin tid åt de allmänna ärendena. Representeringar, fester, nöjen och andra föga idealiska sysselsättningar absorbera största delen af deras dagar. Så bli ofta de mest angelägna lösningar af sväfvande frågor uppskjutna ända fill det ögonblick, då de omöjligt kunna underlåtas längre, och ett plötsligt, på höft fattadt beslut föregås sällan af en mogen öfverläggning. Man hade dock uti ifrågavarande fall bort kunna tro, att erkehertig Maximilians agnaträttigheter, ty derom är frågan, för längesedan blifvit ordnade. Men man hade med vanlig österrikisk beqvämlighet lagt den delikata saken å sido. Och så upptäckte man, nästan i samma ögonblick erkehertigen skulle gå om bord, för att beifva sig till Mexiko, att hans rättighet till en österrikiska tronen var lika litet ordnad som å andra sidan den kejserl. österrikiska familjens rätt till Mexikos tron. Det första alternativet är naturligtvis det vigtigaste. Man hade allmänt antagit, att erkehertigen tillräckligt satt sig in i sina nya pligter och uppgifter, för att taga för gifvet, att hans alsägelse af agnaträttigheterna i Österrike fölle af sig sjelf. Österrike hade ej velat officielt blanda sig i den mexikanska saken, och man väntade, att erkehertigen skulle beredvilligt afstå sina rättigheter såsom österrikisk prins. Det visar sig nu, att förhållandet icke är alldeles sådant. Erkehertig Maximilian betraktar det mexikanska: företaget såsom en affär, på hvars framgång han hoppas, men som också kan misslyckas. Detta förklarar numera, att han efter lång väntån gjorde sig redo att afresa tilll. Mexiko, innan ännu de åf honom den 31 Okt. 1863, då han mottog den mexikanska deputationen, uppställda vilkoren voro uppfyllda. Det hette då, att den nya kronan gkulle antagas, först sedan hela den mexikanska nationen genom ett fritt tillkännhagifvande af sin vilja hade bekräftat hufvudstadens önskan. Man vet huru detta förutsatta folkbeslut kom till stånd. General Bazainzs ströfkolonner genomtågade till en del under mycket skarpa och blodiga strider 5 till 6 af de stater, som bilda den: mexikanska konfederationen. På de gärskilda ställena kallade man till sig alkalden eller borgmästaren och befallde honom att i kommunalrådets namn underskrifva ett i beredskap hället formulär, hvilket innehöll samtycke. till upprättandet af en monarki under kejsar Maximilian I. Med sådana underskrifter af några tusen borgmästare återvände de franska soldaterna till Mexiko, l: och underskrifterna fördes. derpå till Europa af en deputation såsom bekräftelse på! hufvudstadens vilja. Den 3 Okt. -hade kejsarekandidaten förutsatt äfven andra garantier af Frankrike ! för den nya tronens bestånd. Men Frank-! rike hade ej en gång velat ingå en finan-( ciel borgen. Man måste vända sig till Lon-: don för att erhålla ett lån. Bankirhuset Glyn-Mills har aflslutit ett lån till:ett nomi! nelt belopp af 200 millioner francs, hvaraf! 120 millioner skola utbetalas kontant. Afl: dessa 120 millioner skola dock Frankrike : och borgenärerna i Mexikos gamla skuld ! på förhand bekomma 108 millioner. Kej-t saren af Mexiko tager således med sig tilll: sitt nya, i många år financielt minerade !l rike, 12 millioner, en summa. hvarmed (i knopp den första bosättningen nödtorftigt! I l I ; j j 1 t kan bestridas. De svårigheter, som framdeles kunna upp: stå för det nya kejsarriket från de nordamerikanska fristaternas sida, har jag nyligen antydt. Efter det amerikanska kriets slut torde Monroe-doktrinen komma att ereda den nybakade monarkien en svår dust. Det är lätt begripligt, att erkehertigen icke dolt alla dessa betänkligheter för sig, samt att han, trots all .den tillförsigt, hvari. man sökt invagga honom i Paris,x icke inskeppat sig till Mexiko sans esprit de 1 retour. Derför -också hans motstånd mote den af honom fordrade afsägelsen af agnatr a rätten i Österrike. Saken kommer att refleras genom kompromiss. Men den mellanommande händelse, som: de sednare -dagarna nästan uteslutande sysselsatt salon-E gerne och de politiska, kretsarne iWien a och Paris, karakteriserar den unga transat-! lantiska kejsartronens bräcklighet på ett så tf tydligt sätt, att en antydan derom tordels vara af intresse för edra läsare. t Belägringstillståndet i Galizien har föror-F sakat en stark kylighet mellan Frankrike n och Österrike. Den polska komiten lätis för några dagar sedan erbjuda baron Roth-f schild i Paris ryska aktier . och jernvägs-s obligationer till ett värde af 22 millioner Id