UCHUIIEKA MIIDLUIICH. ———A Representationsreformen I Sverge och danska kriget. I : I föregående uppsats under denna öfverskrift framkastades den frågan: i hvilket förhållande till reformförslaget i Sverge samt utsigterpa för dess genomdrifvande står det nyss började danska kriget? Vid flera tillfällen hafva vi nemligen hört den anmärkningen upprepas, att Sverge nu mer än nå: gonsin behötver ostörd fred, så om ett vilkor för reformfrågans lyckliga lösninr, och att Sverges indragande i krig skulle motverka, kanske för lång tid undanskjuta den så alimänt och ifrigt eftersträfvade reformen. Särskilit har man framhållit, attlandet möjligen, om krig utbryter, skulle förlora den för fredens bevarande benägna, populära minister, hvilken står såsom en man bakom representationsförslagets nungaord och äfven för öfrigt är den bästa minister vi någon-: sin haft. De, som så tänka och tala, hafva enligt vår mening gjort sig skyldiga till tvenne misstag. Dels hafva de alltför mycket tagit såsom en afgjord sak, att reformfrågans lösning beror uteslutande af ställningar och förhållanden i vårt eget land, af hvad man här önskar, vill och på egen hand törmår; dels hafva de i högre grad, än oss veterligen skäligt och klokt är, identifierat reformens seger med den ministers beständ, med hvars enhälliga bifall det kungliga förslaget. framlades. ; Vi antydde nyss, att man vid bedömandet af utsigterna för representationsreformens ; genomdrifvande å nästa riksdag ej bör ute-! slutande fästa sig vid ställningen inom värt: eget land. Fastmer gör man i vår tanke: klokast att, såsom en vigtig faktor i beräkningen, medtaga de allmänna europeiska politiska förhållandena före och vid den tidpunkt, då reformfrågan skall företagas till afgörande. Huru dessa politiska förhållanden skola gestalta sig och hur de på den; svenska reformplanen skola inverka, beror, : enligt vårt sätt att se saken, i högst betydlig mon af danska krigets utgång och resulttater. Om Danmark öfvergifves af den enda makt, ! i följd af hvilkens råd och i förtröstan till; hvars väpnade bistånd det beslutit sig förj den nordiska politik, som gifvit de tyska: stormakterna svepskäl för deras orättfärdiga, och skamlösa angrepp, hvilken skall då den i sannolikaste utgången af det danska kriget; blifva? Intet tvifvel, att ju Danmark skall kämpa tappert och med ära för sitt hotade sjelfbestånd; men också alltför troligt, att det småningom skall utmattas så, att det måste underkasta sig de vilkor, som Tyskland i förenipog med mer eller mindre egen: nyttiga Svänskapliga makter föreskrifver. Om dessa vilkor kan man gissa hit och dit; hvad man i alla händelser främst måste be fara är, att Slesvig slites från det egentliga Danmark och förenas i författning och förvaltning med Holstein och med cetta kom-: mer under tyska förbundets öfverhöghet; vidare att det sålunda upprättade SchleswigHolstein? ställes antingen ien personalunion med det af danska öarne och Jutland bestående Kongeriget, eller ock med detta: intvingas i en ny helstatsförbindelse. Händelsernas utveckling kullelår ofta alla på förhand uppgjorda kannstöperier; men vi förmå ej inge annat än att det sednare sät-i tet att ordna4 dansk-tyska ivistefrågan är: det för de tyska planerna förmånligaste och ; det, gom lättast låter sig verkställas, samt: derföre ock det sannolikaste. Ty en ny helstat, der tyskar och danskar vore likabe-:; rättigade (d. v. 8. 7 å 800.000 tyskar hade; lika mycket att säga som 1,800,000 danskar); der folkrepresentanonens rättigheter vore inskränkta inom; de trånga gränser, som tyska ; förbundsdagens frihbetskärlek medgifver; der! de holsteinska junkrarne fortfarande skulle; intaga framstående platser inom hela den: högre förvaltningen; der tyska förbundet: skulle vara högste inspektör för att genom! påtryckningar och exekutioner värna det till; förbundet hörande Schleswig-Holsteinst rät: tigheter; — en sådan helstat erbjeder de stortyska planerna, som gå ut på hela Danmarks eller åtminstone hela danska fastlan-; dets germanisering och dess förening medi Tyskland såsom dess XSamiralstat4, vida kraf! tigare medel till syftemå!ets uppnående, än! en personal-union, hvilken åtminstone ej: skulle gifva förbundet något sken af laglig: rätt at öfvervaka, huru styrelsen föres i de: ej till förbundet hörande landsdelarne. Ett helstatsarrangement skulle ock lättast genomföras, emedan det kan väntas befräm jadt af det reaktionära helstatspartiet i Dan-! mark, som ännu ej hunnit få för sig klart! hvad dess vänner tyskarne åsyfta, och säri skildt af Holsteins junkrar, hvilka ej vänta; sig någon särdeles lysande ställning eller något stort fält för sin maktlystnad och egennytta uti ett, vare sig med Danmark perso) nelt förenadt eller denfrån under egen regent efsöndradt, litet hertigdöme tSchleswigHoleteint med 800.060 inbyggare, men väl finna sig belåtna såsom en vida mer betydande densk-tysk helstats sändebud och ministrar, såsom chefer för dess förvaltning och i Slikaberättigadet medlemmar af dess konservativa representation ). 8) Att just detta -— således en af det tyska elementet beherrskad helatat — är den holsteinska adelns egentliga önskan, är tydligen åda) galagdt uti de märkvärdiga artiklar, gom un-: