ligga desto djupare, ju äldre deras indämning är, så att de alltmer slutta från floden inåt landet. Den pågående sänkningen är icke allestädes likartad. Den tycks tilltaga från Calais sill Holland och vera starkast vid Scheldes, Maas och Rhens mynningar. Calais gator : anlagt nya qvarnear. Dessa polder ligga i medeltal 5 fot öfver tidvattnets flod, Dunkirchens och Gravelines 3 fot, Ostendes blott 1 fot; men i Amsterdam och Rotter dam ligga de wsder flodlinien. Också hör man ofta öfversvämningar från Rotterdam. Förhållandet med den odlade jorden ger ett lika utslag. 1 trakten af Calais ligger den odlade jorden i jemwnhöjd med floden; vid Dunkirchen 3, fot under floden, vid Furnes 937; och poldern vid Scbelde 114, fot under flodlinien, alltså något högre än ebben. Men vid Maas utlopp ligger polderns yta 3, å 1624 fot under ebbens linie. Utan dammarne vore detta området ett segelbart haf. Landet mellan Celais och Jutland är nä stan horizontalt, dess höjd öfverstiger knappt hafsytan och många delar ligga under henne, hvilka skulle öfversvämmas, om icke dammaroe afhölle vattnet. Denna landsträcka, 106 mil lång, har en bredd af i medeltal 6 å 8 mil och sträcker sig från Calais genom norra Frankrike, Belgien, Holland, Hannover, Holstein till Östersjön. Denna flacka jord är betäckt med slam, blandadt med sand och lera, som floderna än i dag till. föra. Denna betäckninvg af ytan är afringa mäktighet; hon innehåller mot hafvet sällan mer än 9 å 13 fot, blir svagare inåt landet och försvioner slutligen alldeles. Dess gränser i landet bildas genom en mångfaldigt böjd linie, som lätt ger sig tillkänna genom det åkerbruket befordrande slammet. Den börjar vid Calais och bhr allt bredare inåt Holland i mån af sänkningen. Ett litterärt opus af Gustaf I. Vi omnämnde för en tid sedan huru ett par ef de största rariteterna nom vår äldre litteratur blifvit genom bibliotekarien Klemmings och hans brors boxhandlaren Klemmings åtgöranden, med tillhjelp af hr Man dels tfotolitografiska uppfioning, reproducerade i ett mindre antal exemplar, med bibehållande af deras yttre habitus i tryck och papper. Vi ha nu nöjet att omtala att en annan stor sällsynthet inom bokverlden blif vit på samma sätt och genom samma för tjenta mäns föranstaltande återgifven i ett antal exemplar. Det är det 1558 här i Stockholm tryckta svaret på den dnska rimkrönikan, hvilket på goda skäl anses ha till huf-. vudsaklig författare ingen mindre än konuug Gustaf I. Titeln på boken hvaraf två exemplar i olika upplagor finnas: på Upsala bibiotek, är Någer stycker aff then Danske Cröneke, ifrå konung Wailemars tijd och hans effterkommande ther inne the Svenske bliffue fast groffueligen och med osanning antastade. Teslikest the Svenskes rätferdelige och oumgångelige gensvar, som the ingelunde kunde förbi gå, vihan ther sim ähre och gode rychte ände: ligen försvara moste, ther till the högt äre trengde och förorsakade.? . Svaret är på rim och tillbakavisar i ett kraftigt språk de från danska sidan gjorda beskyllningarne mot Sverge och svenskarne. I ett bihang redogör utgifvarne för de bevis som tala för att konung Gustaf är den egentlige författaren om ej till hela, åtminstone till största deien af svaret. Som ett prot på stilen och språket och tillika som ett bevis på att, trots sllt. gammalt och bytt groll emellan. de: båda rikena, som äfven i denna skrift ger sig lutt, kopung Gustaf dock hade öppet öga för nödvändigheten af deras eammuanhållning mot Sfrämmande gästerX, återgifva vi följande sirof: Migh tyckte thet hade iche omdt lagh, At Svenske och Danske såte j magh. Och vactrsde sigh för the fremmande gäster, Som altijd wilia byggia j-theris näste. Bådhe medh rooff och så medh brand, Och skilie them bådhe wedh rike och land. Ty wore thet bäst medh ähre och troo, Wenligen medh godhe granner boo. Och låte sigh icke ther frå at wijke, Och ingen then andre med falskheet swijke. Eörfattanrna I itllohutften Thoanhracenä