lisens åtgärder; då ett utnött lås utbytes mot ett nytt, måste dörren nödvändigt för en tid stå oläst. Mötet med karabiniererna förorsakade icke någon förändring i öfverstens planer. Efter några anmärkningar rörande dagens hetta, tog han af från vägen in på en mulbärsplantering, och öfverlemnande åt Rosinante att i fred och ro taga sig ett godt mål, lade han sig sjelf ned i skuggan och bad sin unge följeslagare göra detsamma, i det han anmärkte, att solhet:an var i högsta grad besvärande och att han ej ville öfveranstränga sin unge fältpredikants. krafter. Vincenzo protesterade både mot denna nog längt drifoa omsorg om hans helsa och mot den titel som blifvit honom tilldelad — han förklarede att han ej var rädd för solen och att han gerna ville fortsätta vandringen, samt tillade vidare, att han hade blifvit antagen såsom -soldat och ej såsom fältpredikant. Det är sänut4, sade öfversten; men det är verkligen skada — jag hade så god plats åt dig, litet att göra, em vacker fön och den läckraste föda.4 Det är inte sådant som jag eftersträfvar, sade Vincenzo en smula stött. Nä, nå, du har ditt fria val. Jag vill icke heller bestrida din villighet och förmåga att vandra vidare — jag vill blott anmärka, att det är jag som, på grund af min erfa. renhet, önskar bestämma huru vidt dina krafter böra tagas i anspråk. Jag bör väl ha -litet förstånd om hvad en karl kan tåla. Jag har inöfvat flera soldater än jag he hår på kind och haka — och som du ser är jag hvarken skallig eller skägglös, slu. tade talaren, i det han ryckte i sitt skägg. Utan att vara absolut sannt, för såvidt de! örde den nuvarande rasten, var dock på gtäendet att den hölls för hans unge följe