ER tekarien i Oxford att återlemna det unika verket, mot förbindelse för kongl. biblioteket att i stället lemna Osxforderbiblioteket en foto -litografisk kopia derat. Det är detta nya prof på hr Mandels konst vi i dag ha att anmäla, Den fotografierade delen räknar 224 sidor stor folio. För att betäcka kostnaden äro 20 aftryck tagna, af hvilka de 135 äro till selu mot ett pris af 100 francs exemplaret, med förmånsrätt för biblioteker och samlare, hvilka förut ega den andra delen. Mezikos Eröjring. Af Will H. Prescott Svensk öfversättniog. Häft. 1—II Stockholm på Ad. Bonniers förlag. Bredvid Bancroft intäger Prescott onekligen det första rummet bland Amerikas historieskrifvare. Hans fremställning är klar och lugn, endast här och der kryddad med en lätt tillsats af ironi, hans uppfattning oväldig, stilen glänsande och isynnerhet naturscenerna målade med en pensel som i förmåga att åstedkomma effekter söker sin like. Man har häri, liksom i hans stundom något långt drifna detaljskildringar i al mänhet, velat se en förbrytelse mot den hi storiska konsten, — en fö brytelse som man, i förbigående sagdt, äfven velat påbörda Macaulsy. Fel eller icke, visst är emclier tid att det är just denna liflighet i teekningen som förskaffat hans arbeten den stora opularitet hvaraf de så väli hans eget hemand som i Europa äro i åtojutende. Denna koloritens värma, som utmärker Prescots arbeten, har föröfrigt, vill det sy nas oss, silt fulla berättigande i den egendomliga beskaffenheten af den tidsålder och de verldstrakter der de af honom skildrade händelserna föregå. Det är Spaniens riddartid, både i den gamla och nya verlden, hon velat lägga för våra ögon. I hans Spaniens historia under Ferdinand och Isabella? för-: flyttas vi till Andalusiens slätter och bergstrakter och de der pågående striderna emellan Morerna och de kristna; i Mexikos Eröfriug? tränga vi med conquistadorerna upp genom tropikernas yppigaste nejder till det gamla Mexiko, med sina under, som mera klinga som en saga ur Tusen och En natt? än ett stycke verklig historie; medan Perus Eröfring? skildrar naturscener och en. kultur som i många fall till och med äro ännu underbarare. Öfverallt, i naturen som i hela stämningen hos de hondlande perso nerna, är det pittoreska och romantiska clementet i hög grad framstående. Af Prescotts ofvannvämnda arbeten finnes redan ett, nemligen Spaniens historia under Ferdinand och Isabeila?, i svensk öfversättning i det af hr Ad. Bonnier utgifna Hi etoriska Biblioteket, der bland andra saker af värde nu sedvast Klees Europas nyaste Historia? blifvit intaget. Det val som nu föranledt utgifvaren att der äfven inrymma Prescotts ?Mexiko? förtjevar att kollas lyckligt. Få historiska arbeten synas ossisamma grad förena en inre gedigenhet raed egenskapen att intressera en större krets af läsare. Det är historien om Cortz och hans vapenbröder samt den märkvärdiga er. öfring som på mindre än två är lade det mäktiga aztekiska kejsarväldet under Spaniens spira. Hufvudfiguren är naturligtvis Cortez sjelf och omkring honom koncentrerar sig också hufvudsakligen intresset. Han är för de flesta redan bekant som en slags mytisk sagobhjelte från femtonbundratalet. Här i Prescot:s skildring blir han kött och blod, en visserligen stor och snillrik personlighet, men långt ifrån utan sina skuggsidor. Vid Prescotts karaktersteckniog af den spanske generalen tycker man nästan sig se framskymta konturerna af en Napoleon, om också i den minskade skala som olika tidsförhållanden och skådeplats medföra. Samma glänsande fältherresnille, samma organisationsförmåga och kallt beräknande statskonst. sem utmärkte den franske imperatorn, återfinner men äfven hos Mexikos eröfrare. Af de nu utkomna häftena upptages en stor del af teckningen af Aztekernas civilisation. För de flesta är det säkerligen en nyhet att en sådan funnits. Dessas öfver raskning skall derföre säkerligen blifva så mycket större vid läsningen af hvad Prescott har att förtälja oss bärom. Han visar oss ett folk, som, utan det minsta spår af någon omedelbar beröring med den gamla kontinenten, i de flesta hänseenden uppnålt sam ma kulturgrad som utmärker Asiens bildade nationer, ja, i flera fall till och med öfverträffat dem. Så t. ex. voro de i besittning af en kalender, uppgjord med den noggrannbet, att Europerna sid sin ankomst till Mexiko funno deras tideräkning fullt öfverensstämma med sin egen. För den som i folkens historia älskar att se uppenbarelsen af en och samma stora verldsleg bar detta enstaka civilisationsfenomen, denna blom:na som uppspirat ur ett midt i vildmarken utkastadt kulturfrö, ett alldeles särskildt intresse. Öfversättningen utkommer i ett bend om fem häten. Trycket är veckert och he drar den officin (P. A. Nymans) hvarifrån arbetet utgått. Förslag till populi ovrahkskt åckAdlis ande framstillninenr.