lika billiga vilkor, som vid denna riksdag beviljats andra enskilda banor. För bifall yttrade sig hr Montgommerie-Cederhjelm, grefve Björnstjerna, hr L. M. Nordenfeldt och grefve F. Cronstedt, hvilka anmärkte att pengar på olika tider kunna hafva olika värde och att en sådan begäran om ändring i vilkoren icke kan komma i fråga emellan enskilda. Andra bolag skulle anse sig ega itt till samma förmån. Boråsbolaget hade framr flera andra den fördelen att banan blifvit byggd mycket billigare än beräknadt var. Hr Nurdenfelt anmälde särskildt att han icke ansåg bolaget ega någon rätt till nedsäuning ilånevilkoren, ehuru han sjelf deri är delegare. — Betänkandet bifölls utan votering. Af sammansatta statsoch ekonomiutskottets memorial n:r 45, med anledning af tåndens skiljaktiga beslut, beträffande utlåtandet n:r 40, i fråga om skjutsningsbesvärets ordnande, afslogs på hemstöllan af gretec E. Sparre utskottets in judning till adeln att låta ur dess beslut utgå orden och entreprenader ej på annat sätt kunna åvägabringas, hvaremot voteringspropositionerna godkändes. Lagutskottets betänkande n:r 59 afstyrker i srsta punkten motioner om dels upphäfvande, dels inskränkning af ättigheten att lösa frälseskattejord och frälseränta, hvilket bifölls utan något dervid fäldt yttrande. Öfver den andra punkten, som tillstyrker upphäfvande af bör å fastighet på landet, uppkom en längre, liflig diskussion. För afslag och bibehäl af nu gällande stadga talade grefve I. Sparre, 1. ÖS. Iermelin och grefve Björnstjarna, för bifall frih Armfelt, hrr Dalman, CO. Nordenfalk: och vo. Koch. ÅA ömse sidor åberopades många gånger förut anförda skäl, å den ena att jorstbraI kets intressen derigenom råkade i faru, å den! andra att. sedan man nu erkänt penningen vara j en vara, borde väl jorden ännu mera vara det, och derföre få gälla hvad den kan. Särskildt Ide hr v. Koch mot den från andra sidan tade insinuationen, att detjust vare ickeare som yrkade bördsrättens upphäfvande, jordeg y att detta åtminstone icke drabbade honom, som, eburu sjelf jordegare, likväl ännu hyste samma äsigter som för 18 år so; eVer att denna rätt borde upphbäfvas. Vid anställd votering bifölls punkten med 17 ja mot 12 nej. Ståndet åtskildes kl. v, till 4 e. m, Prostestiåndet. Lagutskottets betänkande n:r 57, med förslag till ändrade föreskrifter rörande kyrkotuktens upprävthällande, blef efter en kort diskussion afslaget, och antogs i let, på yrkande af dr Schram, domprosten Björling, Pb oparne Björk och Annerstedt, doktorerna Petrelli, Sandberg och Ternström, den förstnämnde talarens reservation; hvarjemte beslöts inbjuda de öfriga stånden alt sig om detta beslut förena. Samma utskotts betänkande npphäfvande af den ännu gälla lagstiftning i afseende å brott, begångna af de vid universiteterna studerande, föranledde likaledes någon diskussion, hvarvid hufvuc i utskottets talan fördes af professor Rib gen ng och fessor Agardh yrkade afslag, och hvarför vi I 58, angående de undantagsta nummer vilja något närmare redogöra. Bet. afslogs. Betänkandet n:r 59, tillstyrkande afskaffande af den s. k. bLördsrätten, fann inom ståndet blott en enda försvarare, nemligen doktor Carlander; hvaremot antogs doktor Schrams reservation, hvarigenom bördsrätten inskränkes till barn och bröstrfvingar samt föräldrar, med tillägg (på yrkande af doktor Petrelli) af orden toch syskon, Vidare föredrogos och biföllos utan diskussion samma utskotts Letänkande n:r 60, rörande ändring af kongl. ordningen angående städsel och lego af jord på landet; n:r 61, med förslag till ändring i föreskrifterna om anmälan af missnöje mot sådana domstols beslut, hvaremot klaan blott i sammanhang med hufvudsak fär fullöljas; n:r 62, afstyrkande ändring i kongl. förordningen angående inteckning 1 fast egendom den 13 Juli 1818; n:r 63, med förslag till ändring i 4 kap. 2 5 jordabalken; lagoch ekonomiutskottets betänkande n:r 22, rörande ändring i afseende på tiden hvarifrån utfärdade författningar skola vara gällande; n:o 23, rörande ändrade förest r angående tjenstemannaeder och läkares edsförpligtelse; n:r 24, afstyrkande motioner om ordnande af lekmannaverk ten inom kyrkan; samt n:r 25, afsty drad röstberäkningsgrund vid prestval sättande af klockare, orgelnister och lärare. Betänkandet n:r 26, rörande rättighet för församlingen i konsistoriella pastorateroch sacellanier att begära fjerde profpredikant, gaf deremot anledning till en långvarig och vidlyftig diskussiou, dervid för afslag talude dr Säve, prosten Janzen, kyrkoherden Wennerström, domprosten Björling, biskop Biörek Ar Coller, prosten Palmlund, år Ljungdall, år Thyselivs och dr Sandberg. Dr Emanvelson försvarade sin motion, och med honom instämde prosten Rabe, prosten Sondr och professor Ribbing. Votering begärdes och utföll med 30 röster för afslag mot 6 för bifall. BEorgareståndot. Utan den riugaste diskussion bifollos följande betänkanden: Bankoutskottets n:r 57, i anledning af mation om upplysningar huruvida 8 6 af bankoreglementet blifvit iakttacet; n:r58, angående ersättring ät konsul Oide för af honom uppfunnet sedelpapper; n:r 59, angående föreskrifterna i 7:e art. bankoreglementet; n:r 60, angående ett a koråsanbud; n:r 61, med förslag till ändring a tskilliga föreskrifter i 4:e art. bankoreglementet. AT förenämnde betänkanden återremitterades dock, på yrkande af hr Bjärek, punkten 8, mom. 2, för en förtydligande redaktionsförändring. Vidare biföllos utan diskussion: Sammansatta. stats. och ekonomi-utskottets n:r At, i fråga om upphörande af avoteksprivilegierna; n:r 45, med anledning af skiljaktiga besiut ande skjutsningsbesvärets ordnande. Sammansatta lagoch ekosomi-utskottets beränkanden n:r 22, i anledning af motion om ändring i föreskrifterna rönde tiden, hvarifrån författningar skola vara gällande; n:r 23, i anledning af motioner om förändring af föreskrifterna ungående tjenstemanna eder; n:r 24, i anledning at motioner om ordnande af lekmannaverksamheten inom kyrka ner 25, om förändrad röstberäkning vid pre samt ti Isättan le af klockare; n:r 27, i anledning al motioner om afskaffande af prestoch pastoral isen; nr 26, om rättighet för församlingen i konsistoriella pastorater och sacellanier att begära fjerde profpredikant. Rörande detta betänkande ansåg hr Börjesson att hvad utskottet tillstyrkt ingalunda gjorde tillfyllest för det åsyftade ändamålet. Beiänkandet bifölls emellertid på hemställan af hrr Henschen och Gahn. Utan diskussion biföllos likaledes lagutskottets utlåtanden n:r ä3, tillstyrkande upphörande af den ännu för studerande vid universiteten gällande undantagslagstiftningen; n:r 60, i anledning af mo om ändrirg af stadgandet angående städsel och lego på åring i föreskrifterna ang nöje emot sådana domstols i invändningsfrågor meddelade beslut, hvaremot klagan ej får annorledes än i sammanhang med hufvudsaken fulli ; n:r 62, om ändring i förordningen angående inteckning i fast egendom; n:r 63, i anledning af motion om ändring i 4 kap. 2 8 jordabalken; n:r 64, i anledning af återremiss af utlåtandet n:r 38, samt n:r 65 och GG, innehållande anmälanden i anle ning af ett stånds från de öfriga i föregående betänkande skiljaktiga beslut. I sammanhang med föredragningen af lagut skottets betänkande n:r 57, med förslag till förändring af konel. förordningen angående vissa före