tigare ordande om deras beskaffenhet, Det böj; emellertid vara för, enhvar ganska tydligt, a huru mycken vigt detta arbete, som jag villc kalla ett bibliotek i vår historia, bör blifva, om det vid folkskolorna finnes tillgängligt icke så som läsebok eller lärobok, men såsom en nöd vändig handledning för läraren vid undervisnin fn i detta ämne och äfven, till följd af der ännedom derom som barnen under sin skoltic vinna, såsom en framtida afslutningskurs föl dem, hvilka fattat kärlek för ämnet. På sådan sätt skulle detta arbete så småningom blifva er . verklig folkläsning. De redan utkomna häftena af nämnde arbete utgöra, så vida jag är riktigt underrättad, 3 band å 24 tryckta ark, hvilka, inbundna i sär. deles godt välskt band, lemnas till det synnerligen billiga priset af 1 rår 25 öre bandet, och jag vågar smickra mig med att handla i folk. skolans och folkupplysningens sanna intresse, då jag föreslår: att Tikets ständer ville för sin del esluta, att ett erforderligt belopp af besparingarne på de för folkundervisningens befrämjande anslagna medel bör användas till inlösen af nämnde arbete, till så stort antal, att åtminstone hvarje folkskola må deraf erhålla ett inbundet exemplar. Och vågar jag hoppas att, om arbetet på detta sätt blir kändt, vederbörande skolstyrelser icke skola församma att sedermera fortfarande tillegna sig hvad deraf utkommer.4 Staten bar redan erkänt nödvändigheten att understödja folkskolorna både medelst bidrag, i vissa fall, till löner åt deras lärare och medelst utdelandet af en del undervisningsmaterialier. Huru nödvändigt detta bistånd ännu är, har synts af hvarje nitisk folkskoleinspektörs redogörelser, hvilka uppdagat att folkskolestyrelserna mångenstädes ännu högst ofullständigt sörjt för tillgången på skolmaterialier, utan hvilka undervisning dock är nästan omöjlig att meddela. De flesta folkskolelärare berätta af egen sorglig erfarenhet huru svårt det är för dem att förskaffa sig sjelfva böcker för att underhålla och öka det ringa kunskapsmått de hunnit inhemta på seminariet. eras usla lön räcker ofta endast till det allra nådvändigaste af mat och kläder och lemnar ingenting öfrigt till inköp af böcker, ehuru mycket många af dem än sakna och önska sådana. Det arbete, som man nu föreslagit rikets ständer att inköpa för ett utomordentligt billigt pris, att åt folkskolelärarne utdelas, skulle göra dessa och deras lärjungar mycket gagn. Lärarne hafva i allmänhet icke haft tillfälle att läsa någonting mera än ett compendium i vårt lands historia. Intresset för både historien och landet måste i eamma mån vara mindre stegradt än detskulle blifva ju närmare de lärde känna båda. Detta intresse skall meddela sig åt lärjungarne. Läraren, sjelf fängslad af de romantiska berättelserna ur vår sagoålder och medeltid, skall ganska säkert icke kunna underlåta att omteala dem eller uppläsa dem: för sina små lärjungar, och dessa skola i sin ordniog omtala dem för föräldrarae i gårdar och stugor, och sålunda väsendtligen bidraga att höja dessas intresse för skolan. Det kan invändas, att magister Starbäcks Berättelser ännu icke omfatta hela svenska historien och att det icke är lämpligt alt för statens räkning inköpa ett otullstän digt verk. Men vi tro icke att en sådan invändning skulle kunna godkännas, Verket är fullständigt för den tidrymd det om fattar. Om man tryckte om titelbladet och kallade arbetet: 4Berättelser ur Sverges historia från de äldsta tider till slutet af trettonbundratalet, så vore det ju i och för sig fullständigt. Vi ba aldrig hört någon tveka att köpa Dalins Svea Rikes Historia, fastän den aldrig kan hinna längre än der Dalin stannade, eller Fryxells berättelser, derför att de icke ännu hunnit längre än till Fredrik I. Om författaren har förmått utgifva 3 band eller mera innan ständerva på något sält understödt honom, så är det mer än sannobkt att han fortsätter sitt verk sedan det:a skett. Och som verket utgifves häftevis och till det oerhördt billiga priset af 5 öre arket, skall det säkerligen blifva möjligt, åtminstone för mången folkskolelärare, att lägga sig till några bäften om året af forisättningen och sålunda till slat erhålla hela arbetet. SER UREEON Länsstyrelsernas första årsväxtberättelse. TS a a a Fa .