häfva förordningen af den 30 sistlidne Mars: am Holsteins utsöndring samt inom 6 veckor tillkännagifva att vederbörliga mått och seg bistvit inledda till att införa en gemensam förfatnirg, som på grund af lika be rättigande förevar hertigdömena Holstein och Lsuevburg med Slesvig och det egentliga -onumgariket Danmark, antingen på basis af 1551 och 1852 ärs öfverenskommelser? eller i enli het med de i lord Russells vote af den 24 September 1862 framsiällda med ungsförslagen. Derjemte tå de förenade ut skotten (utskottet för den Holstein-Lauen burgska författningsträgan och exekutionsutskortet) i uppdrag att föreslå åtgärder att vidtaga, för den bändelsen att danska regeringen skulle lemna anförde fordran oupptiylld. Öiver en del af Ost-Preussen gick den 30 luvi ett oväder af storm och hagel, som i åskilliga byar förstörde omkring 100 hus, hvarvid flera meoniskor blefvo dödade. Af de 426 personer, som bhfvit häktade ör delaktighet i gatuoväsendet i Berlin, ha 69 blifvit ställda inför rätta, men de öfriga rössläppta. POLEN. De tre stormakteruus noter i den polske frågan äro nu offentliggjorda. Sedan Jora Russell den 10 dennes till britiska parlaoentet öfverlemnat den not, som från hans sansli afgått till Petersburg, funno franske ich österrikiska regeringarne det vara tid utt älven offentliggöra sina. Samtliga dessö iokumenter ionehålla emellertid föga eller otet, som icke redan är bekant. Den briisxa noten yttrar, att det gitves tvenue letande principer; på hvilka Hennes majestäw egering anser alt hvarje framtida styrelse i: Poen måste grundas. Den ena af desse sriociper är de regerades förtroende till sin regering; den andra er ordningens, som består i legens herravälde öfver det blotte godtycket. Men i Polen finnes hvarken förtroende till regeringen, ej heller har lagen der ställts oberoende ef godtycket. Relixionsfriheten, som kejsarinnan Katharina i nögtidliga förklaringar garanterade, och den politiska fribet, som kejsar Alexander I medelst välbetänkta urkunder grundlade, hafve af efterföljande regeringar afekaffats och a! den vu regerande kejsaren blott delvis åter kallats tll lif. Det är, fortfar lord Russell i sin not, ingen lätt nppgift att återvinna det förlorade förtroendet och återställa den nu öfverallt brutna freden. Hennes8 majestäts regering skulle tro sig skyldig ull stör förmätenhet,om hon ville uttala den försäkran, att ett sväfvande erkannande al goda afsigter eller till och med utfärdandet at några vissa lagar skulle på polska folkets sinne göra nog starkt intryck att Återstulla freden och isdnaden. Under nuvarande förhållanden tror Hennes majestäts regering, att ingenting mindre än följande program mäste antagas såsom pacifikationsbasis: 1) fuilständig och allmän amne si; 2) en nationalrepresentation med sädana rättigheter som frfattn ngen af den 15—17 November 1815 fastställt; 3) de offentliga embetenas besättande med polackar, så att härigenom mdt nationel, landets förtroende egande förvaltning blir bildad; 4) fullständig samvetsfrihet och upphäfvande af alla inskränkningar i katolska gudstjensten; 5) polska språkets er kännande i konungariket såsom officielt språk och dess begagnande vid domstolar ochiskolor: 6) införande af ett regelbundet och lagligt re kryteringssystem. Dessa sex punkter kunde tjena åsom utkastet till de åtgärder, som efter lugn eriäggning borde tillgripas. Men det är svårt. ja nästan omöjligt att återkalla erforderligt förursende och nödigt lugn, så länge menniskornas tidelser dagligen alltmer eggas, deras hat blir allt dödligare, deras beslut att segra eller dö allt oböjligare. Ers herrlighet har skickat mig ett utdrag ur Journal de S:t Petershourg för den 7 (1) Maj); jag åter kunde skicka Ers heirlighet utdrag ur Londontidningar med berätielser om hka rysliga grymheter, begångna i ryskt namn och på tyskt uppdrag. Det tillkommer icke Hennes majestäts regeiing att skilja från hvarandra de verkliga fakta och de begge fivndtliga partiernas örverdrifter. Många af de ömse. sidiga uppgifterna äro förmodligen ogrundade, men många måste ock efter all sagnolikhet vara nktiga. Burn skola vi då kunna oppas att till tt godt mål fora underhandlingar mellan så förbittrade partier? I ett vanligt krig kunna segrar af härar och flotior, som modigt, men utan ha: kämpa mot hvarandra, tagas i beräkning vid en underhandling, som föres midt under fiendtligheterna — Afståendet af en ö mer eller minire. en gränslinies större eller ringare utsträckning kan dä rycka värdet af den sista segern. Men der det gäller art sifa medborgerlig fred, att beveka menmskor lefva bland dem, mot hvilka de med förtifladt agg kämpa, ställer sig sake: annorledes. Enligt britiska kabinettets mening är först af al!t insällardet af fiendtligheterna nödvändigt. Hetta kunde ske i mensklighetens namn genom en kungörelse af ryska kejsaren, som derigenom förspillde intet af sin värdighet Polackarne ha naturligtvis intet anspråk på förmänerna af denna handling, om de icke sjeliva afhalla sig från hvarje ficndtlighet. Efter mo mentant äterstäldt lugn vore näsa steg att draga undertecknarne af Wienerfördragen till råds. Preussen, Spanien, Sverge och Portugal måste tillfrägss om sin mening rörande bästa sättet att utföra ett fördrag, som de medundertecknat Hvad Hennes majestäts regering föreslår, består tördenskull i följande tre satser: 1) antagandet at de ofvanstående sex punkterna såsom grund val för underhandlingarne ;2) en utaf kejsaren af tyssland proklamerad vapenhvila; 3) en konferens al de åtta makter, som underteknat Wienerfördragen. Ers excellens torde föreläsa denna depesch för furst Gortschakoff och öfverlemna honom en afskrift. Jag är etc. Russell.s Den franska noten till Ryssland är näston rdagrannt öfverenstämmande med en anays, som tidningen Pays gifvit och som redan är bekant. Man väotade i Paris att Rysslands svar skulle den 14 afgå trån Petersburg och deo 19 öfverlemnas till hofven i Paris, Eoodon och Wien. Man är i Paris orobbligt öfvertygud att svaret skall bliiva tidräcklgt tillfredsställande för att betrygga freden. Wienert:idningar meddela fri Paris, stt Ryss lands beslut stt ingå på de tre makternes förslag dikterats af en fransk depesch; som den 6 Juli afgick till Petersburg och lät i mös mm mr ND nm mm LL xx AS BE Jr sg rö klara ordalag veta, ett fransmännecs kejsare )h ej läter sig nöja med artigheter och skenIt bara efervilter. Fredsförhocnninsarne stär ej